Stora mängder maskrosor invaderar böndernas ängar, vilket gör att kvalitén på djurens foder blir sämre.
Det är ett riktigt maskrosår. De gula blommorna lyser som solar överallt och böndernas vallar är helt översållade, vilket gör dem bekymrade.
Sara Hortlund i Lillpite har mjölkkor och förklarar att de just nu betar på en äng med måttlig förekomst av maskrosor.
– Maskrosor blir ett blött och sladdrigt foder som är svårare att få torrt, men vallen som vi ska slå är inte så drabbad, säger hon och tror att en kall och seg vår kan ha resulterat i maskrosornas "explosion".
– Äldre gräsvallar är värst drabbade, vi markbereder vart tredje–fjärde år då man måste ha en varierad växtföljd på produktiv mark, därför har vi ändå klarat oss rätt bra. Man spöar ihjäl dem när man vänder på jorden.
Bo Engberg i Lillpite är en av de som drabbats av stora mängder maskrosor på sina ängar och kan inte minnas att han någonsin sett en liknande mängd tidigare.
– Det är inte bra, det blir ingen bra kvalitet på fodret. Det är inte farligt men det kan vara sämre näringsvärde och sämre smaklighet. Om man som jag har äldre vallar som är lite eller inget gödslade så frodas maskrosorna mer, det är min erfarenhet, säger han och fortsätter:
– Om det är en kall vår, som det var i maj, hinner ogräsen växa snabbare. Jag tror det är en av orsakerna.
"Maskrosor blir ett blött och sladdrigt foder som är svårare att få torrt", säger lantbrukaren Sara Hortlund i Lillpite. (Arkivbild)
Ulla Forsling, agronom, håller med och tillägger att riklig frösättning ifjol och att det var en fin höst och senare blev väldigt lite tjäle också bidrar till den rikliga förekomsten av maskrosor.
– Den fina hösten bidrog till att ogräs, bland annat maskrosor, på många håll hann gro och bilda bladrosett redan innan vintern, säger hon.
Hon tycker synd om bönderna som får så stor mängd maskrosor i sina vallar då det är en invasiv växt.
Lantbrukaren Bo Engberg, Lillpite, kan inte minnas att han någonsin sett en liknande mängd maskrosor tidigare. (Arkivbild)
– Det är hemskt, det är synd om dem. Maskrosorna trycker ner gräset och bildar kraftiga bladrosetter och om man tar hö kan det vara svårt, det är ju mycket vatten i maskrosor. Det är inte så roligt heller att få in dem i ensilaget, säger hon och fortsätter:
– Är det väldigt stora mängder i förhållande till gräs kan det bli obalans i mineralinnehållet på så vis att det blir för mycket kalium i förhållande till magnesium. Magnesiumbrist kan göra att djuret riskerar att få beteskramp vilket innebär förlamning i hjärta och nerver, det är livshotande. Men bönderna har förmodligen den kunskapen så att de utfodrar extra med magnesium, säger Ulla Forsling.