I Boden känner sig 14 procent av eleverna ofta eller alltid nedstämda, det visar de hälsosamtal som skolsköterskorna varje år genomför. Nu satsar landstinget på Boden och Haparanda i ett första steg att förebygga psykisk ohälsa i länet. Sedan ska resten av kommunerna erbjudas samma stöd.
– Jag är fullständigt övertygad om att vi kommer lyckas med detta, säger Bodil Larsson, folkhälsostrateg på Norrbottens läns landsting. Tillsammans med folkhälsorådet Agneta Granström (mp) och landstingsråd Britt Westerlund (s) presenterade hon projektet som drar igång lagom till höstterminen. Målen innebär en nollvision gällande självmord i Norrbotten, tidiga satsningar på föräldrasamtal under graviditeten och ett tydligare samarbete mellan kommun, landsting och länsstyrelse. Flickor i gymnasiets årskurs ett är den grupp som mår sämst, där har också nedstämdheten ökat mest. Nära 16 procent av gruppen känner sig ofta eller alltid nedstämd.
Ett av delprojekten är HEL, Hälsa, Elev och Livsstil på Björknäsgymnasiet syftar till att öka elevernas medvetenhet om hälsa och kost. Det har pågått sedan 2013 och har enligt elevhälsans chef Maria Jakobsson resulterat i att fler elever deltar på lektionerna i idrott och hälsa.
Det handlar om elever som inte medverkat på idrottslektionerna men tränat på fritiden. Vi har försökt erbjuda ett bredare alternativ av aktiviteter.
Med det nya projektet hoppas hon att den negativa trenden för Bodens ungdomar brys.
– Det känns fantastiskt bra att den här satsningen görs. Jag hoppas att det riktas på större främjande och förebyggande insatser som får verkning lång tid framöver, säger Maria Jakobsson.
Varför mår just Bodens elever så dåligt?
– Det är svårt att säga, jag tror det är en negativ trend som går igenom i hela samhället. Det finns många faktorer som gör att tonårstjejer mår dåligt, de blir hela tiden bedömda och det är en smal ruta för vad som anses vara normalt idag.