– Vi vill att anhöriga som upptäcker att den äldre börjar bli lite förvirrad ska försöka få dem att bära en mobiltelefon som de kan få gps på, säger kommissarie Kenneth Vikström på Norrbottens polisen till Kuriren.
– På så sätt kanske man kan undvika att någon går vilse i flera dygn, vi vet att vissa aldrig hämtar sig från en sådan upplevelse.
Den stora majoriteten av de människor polisen letar efter har demens i varierande grad och många av dem bor fortfarande hemma.
– Vi ser en ökning med dubbelt så många försvinnanden jämfört med samma period i juli förra året.
Etiskt dilemma
Dagny Wikström, före detta demensvårdsutvecklare på Luleå Kommun, menar att det ligger ett djupare etiskt dilemma bakom problemet med försvinnandena, en konflikt mellan frihet och trygghet.
– Skulle vi gardera oss så att ingen skulle gå vilse så skulle det betyda att vi beskar många människors frihet.
Personer med demens ska så länge som möjligt få bo kvar hemma men många gör det mycket längre än de borde, säger Dagny Wikström.
– Som närstående töjer man sig ganska långt när en anhörig med demens själv vill bo kvar hemma. I takt med att man tappar fömåga att hitta tillbaka så tappar man också insikt om att man kanske inte hittar tillbaka, det ingår i demensproblematiken.
Hon tycker samtidigt att det är viktigt är att man ser till vårdbehovet hos den drabbade och inte till att man som anhörig ska slippa vara orolig.
Dagny Wikström tycker att polisens förslag med pejlappar i mobilen är bra men menar att det är lätt hänt att dementa inte tar med sig telefonen ut.
– Det har funnits många larmsystem som har fungerat mer eller mindre bra. Någon typ av rörelselarm skulle till exempel kunna vara en bra idé. Kostnaden för larmsystem kan vara ganska stora men i jämförelse med en helikopterlistning är det ingenting.
”Lite drastiskt”
Christer Gustavsson, nytillträdd ordförande i Luleå demensförening, håller med Dagny Wikström om att mobilen riskerar att lämnas hemma men tycker att polisen är på rätt spår.
– Jag har en fru som är demenssjuk. För två–tre år sen när hon fortfarande bodde hemma gick hon vilse. Efter det föreslog jag kommunen att sätta in gps-sändare för att pejla in var den försvunna är. Men de tyckte nog att det var lite drastiskt.
Kenneth Vikström på Norrbottenspolisen uppmanar också anhöriga till demenssjuka att höra av sig så fort som möjligt om de tror att en närstående gått vilse.
– Det är viktigt att vi hittar personerna fort. Även om personen har rullator så behöver det inte betyda att rörligheten är så dålig, de kan hinna gå mycket längre än man tror.