Det är landstinget själv som har skickat in en ansökan om att få bli regionkommun, och den stöds nu av länets kommunförbund. Men för att
regeringen ska kunna ge sitt godkännande krävs att de
enskilda kommunerna ställer sig bakom förslaget.
- Det är upp till varje kommun att säga ja eller nej, men blir det bara ett fåtal nej kommer vi att kunna lösa det ändå, säger Roger Kempainen på Kommunförbundet Norrbotten.
Föra regionens talan
Enligt Roger Kempainen ligger mycket av styrkorna med en eventuell reformation i den övergripande roll en
regionkommun skulle få.
- Som det är nu finns det ingen enskild instans som kan föra regionens talan i officiella sammanhang, säger han. Det finns ingen som
legitimt kan säga "vi i Norrbotten tycker...".
Skulle förslaget gå igenom kommer regionkommunen inte bara att ta över landstingets uppgifter, utan även regionalpolitiska frågor från länsstyrelsen. Moderaten Mattias Karlsson är en av de som tycker att detta är ett steg i fel riktning.
- Jag hade hellre sett att landstinget fått färre ansvarsområden så att de kan fokusera på det som väljarna tycker är viktigast. En reformation kommer bara ta tid och pengar från hälso- och sjukvårdsfrågorna, säger han.
Jan-Åke Björklund har lång erfarenhet av det som kallats Sveriges mest utredda samhällsfråga. Han pekar bland annat på den demokratiska aspekten som tillförs när
valda politiker tar över från länsstyrelsens tillsatta tjänstemän.
- På det här viset kan folk själva bestämma vem som ska föra deras talan i olika
frågor, säger han.
Norrbotten är ett av fyra kvarvarande län i landet som inte infört någon typ av
regionalt samverkansorgan, men Mattias Karlsson har svårt att se syftet med en
regionkommun.
- Det kommer att kosta mer än det smakar, säger han. Men det ligger väl inbyggt i varje politikers hjärta att få mer makt och fler saker att bestämma över.
Godkänns landstingets
ansökan blir regionkommunen verklighet från och med år 2015.