Boken innehåller en genomgång av tillbud och haverier vid svenska gruvdammar, uppgifter som kommer från ett examensarbete vid Uppsala Universitet från 2005.
Arne Müller menar att det är anmärkningsvärda siffror
–Jag hade själv bilden av att olyckan i Aitik var ett undantag, och visste inte att det skett 9 stycken gruvdammsolyckor i Sverige.
Faktauppgifterna tillsammans med en dammsäkerhetsutredning, gjord av regeringens utredare 2012, pekar på att det finns allvarliga brister i tillsynen av dammarna enligt Arne Müller.
Han tycker att Svenska gruvindustrin borde dra lärdom av dammhaveriet i nickelgruvan utanför Sotkamo i Finland förra året. Med den storlek på dammar som krävs i stora gruvor så föreligger alltid en stor risk.
– Den mängden vatten kan bli stora flodvågor som spolar bort hela vägar.
David Berggård, miljöingengör på länsstyrelsen i Norrbotten, säger att gruvdammarnas ständiga påbyggnad ställer höga krav på säkerheten. Kraftverksdammarna är oftast är byggda utifrån ett mycket långsiktigt perspektiv, så är inte alltid fallet med gruvdammar.
– När ett företag planerar att utöka en gruva så är det sällan man har så långsiktiga kalkyler. Med de världsmarknadspriser som finns på metaller så är det oerhört kraftiga upp- och nergånger vilket gör att många av företagen inte blickar över den horisont som de ser är lönsam för dem, säger David Berggård och jämför med ett husbygge,
– Tänk dig att du bygger på ett flervånings hus som var avsett för två våningar en gång i tiden. Man satte en grund och ett fundament utifrån två våningar men så ska plötsligt bli uppemot 10-15 våningar högt. Att rättat till grundproblem kan vara oerhört kostsamt och kanske tekniskt omöjligt. Man kan också ha lagt material i en gruvdamm som överhuvudtaget inte är lämligt. Det är ju först på senare år som Svemin plockat fram egna rekommendationer, vilket är bra. Av erfarenhet så ser vi att man måste ha ett väsentligt längre tidsperspektiv och inte bara bygga en damm så billigt som möjligt.
David Berggård menar att företagens medvetenhet har ökat väsentligt så att man idag har man en ganska god koll på vad som händer. Problemet är att man inte hade lika bra koll förut, vilket leder till problem när gruvdammarna byggs ut.
– Brister i dammarna finns fortfarande och det gäller att hantera dem, säger han.
Arne Müller håller också med om att det gått framåt med företagens eget arbete men skulle vilja se en oberoende instans som kontrollerar gruvdammarna
– I nuläget kollar företagen sig själva och rapporterar till länstyrelsen men ingen fristående från ägarna kollar upp dem, med tanke på hur allvarliga konsekvenser en olycka kan få så är det märkligt, säger han.