Psykiatrin i Norrbotten deltar inte tillräckligt i arbetet med att bygga nationella kvalitetsregister. Syftet med registren är att förbättra vården för patienter med komplicerad problematik.
– Man vill följa hur bra vården är. Dels att varje verksamhet ska kunna mäta mot sig själv, se att man blir bättre år för år, och dels jämföra med andra i landet, säger Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Kvalitetsregister finns inom många medicinska områden. Personal på enhetsnivå matar in data om patienters diagnoser, behandlingar och läkemedel i nationella system.
Med hjälp av uppgifterna avgörs vilken vård som fungerar bäst samt vilka behandlingar som inte bör användas längre.
Psykiatrin har länge legat efter i utvecklingen.
– Det har varit lite segt med kvalitetstänket inom psykiatrin. Sådana här jobbiga historier som du berättar om, har gjort att man engagerat sig på nationell nivå, säger Wieselgren.
De som är engagerade i arbetet belönas med statliga pengar. För 2014 får landstingen dela på 100 miljoner kronor. Alla utom Norrbotten, som går miste om 2,5 miljoner kronor.
– Det är jätteolyckligt. Registren är ett sätt att veta att vi har samma kvalitet som resten av Sverige, säger Karin Nordberg, länssamordnare för psykiatrin i landstinget.
Enligt henne är orsaken delvis att det kommit en ny plattform för registren. Vårdpersonalen skulle lyfta över en del uppgifter som redan matats in. Något som alla andra landsting klarade.
– Ja, så är det. Jag tror att andra gjorde riktade insatser, på något håll anställdes extra personal, säger Nordberg.
Yvonne Olovsson Ranebratt, verksamhetschef Piteå psykiatri, säger att administrationen tar mycket tid från det direkta patientarbetet.
– Det är genant att vi inte använder kvalitetsregistren mer, men det har varit ett motstånd. Ett väldigt strul när man bytte plattform. Det har varit svårt att motivera medarbetarna. Vi har ont om läkare, ont om sjuksköterskor. Det är ingen lätt sits, säger hon.