Årets påskopera en rolig historia

Kärlek, potentiella äktenskap och massor av komik.
Årets påskopera i Lainio var en rolig historia.
- Det var dags att testa komedi, säger producenten Carina Henriksson.

LAINIO2007-04-10 06:00
Den har blivit en kär tradition, Opera Vildmarks påskopera i Lainio. Till årets premiärföreställning på långfredagen kom 80 besökare, inte illa frambringat av en by med totalt 70 bofasta innevånare.
Opera karaktäriseras ofta som präglad av ond, bråd död och olycklig kärlek. I Lainio bjöds dock publiken på två komedier, ett nytt grepp av Carina Henriksson.
- Det var dags att testa komedi, säger Carina Henriksson.
- Jag valde två operor med ett behändigt ensembleformat och bra längd. Och ett gemensamt tema - kärlek och giftermål.
De två operorna, Menottis The telephone och Pergolesis La serva padrona, är sprungna ur två helt skilda epoker, 1940-tal respektive 1730-tal. Den gemensamma röda tråden är komiken och framför allt, funderingar kring äktenskap och längtan efter giftermål.
Förutom Carina Henriksson medverkade även påskoperaveteranen Anders Kjellstrand och debutanten Jonas Tanhua. Catarina Gnosspelius stod för regin och Robert Pauker för pianospelandet.
- Det är jättekul att få vara med, säger Kirunabon Jonas Tanhua som trots att han spelade två näst intill stumma roller, en telefon och en grymtande tjänare, stod för några av operornas roligaste inslag.

Samarbete med byn
Anders Kjellstrand hade det angenäma uppdraget att gestalta två män vars öden slutade i äktenskap. Men vägen dit var i båda fallen krokig och fylld av komplikationer.
- Det krävs mer repetitioner för komedi, säger Anders Kjellstrand.
- Tajmingen måste vara perfekt, annars blir det inget kul.
Att genomföra en operaföreställning långt bort från de stora scenerna och den vana operapubliken är inget enkelt projekt. Men Opera Vildmark har nu lyckats med bedriften hela åtta gånger.
- Det hade inte gått att genomföra utan ensemblen, min familj och byborna, säger Carina Henriksson.

Ser framåt
Catarina Gnosspelius förklarar:
- Att vara kulturarbetare här uppe är snarare en livsstil än ett yrke. Det är stämningen runtomkring som gör att man vill vara med år efter år, vi jobbar med resultatet för att få hela upplevelsen.
Carina Henriksson bor sedan ett par år tillbaka i Japan. Men det hindrar henne inte från att tillbringa påskarna i hembyn Lainio.
- Hela byn sluter upp när det händer någonting, det är helt fantastiskt. Och vi måste hålla igång operan till tioårsjubileet! avslutar Carina Henriksson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!