– Verk av kvinnliga konstnärer står högst på vår önskelista och vi har en långsiktig ambition att kunna ge en mer rättvis bild av hur konstscenen såg ut under sena 1800-talet, säger Carl-Johan Olsson, intendent på Nationalmuseum i ett pressmeddelande.

De fyra konstnärerna är Elisabeth Keyser, Ingeborg Westfelt-Eggertz, Jenny Nyström och Gerda Tirén som alla började måla efter franska förebilder – det vill säga motiv ur det vardagliga livet – lade därmed grunden till en modern svensk konst som idag hör till namn inom den svenska konsthistorien som Carl Larsson och Anders Zorn.

– Historieskrivningen får aldrig betraktas som definitiv och den konsthistoria som skrevs under 1900-talet förändrar vi nu genom att titta på hur det faktiskt såg ut. De kvinnliga konstnärerna var många och de syntes, men det förstår man sällan av 1900-talets konsthistoriska översiktsverk, menar Carl-Johan Olsson.

Artikelbild

| Elisabeth Keyser, "En konfirmand från Normandie", 1889

Elisabeth Keyser reste till Paris 1878 och studerade bland annat för Léon Bonnat, en av Frankrikes största porträttmålare vid denna tid. Även Keyser skulle bli framgångsrik inom porträttmåleriet men i Frankrike ägnade hon sig främst åt folklivsmotiv i den så kallade naturalismens anda. Målningar av Elisabeth Keyser går att se på Nationalmuseum Jamtli i Östersund i sommar, i utställningen "Från gryning till skymning", där hon ställs ut tillsammans med Ingeborg Westfelt-Eggertz som vistades i Frankrike under samma tid som Keyser.

Förvärvet av Jenny Nyström, en akvarell från stadsrummet Paris, är en av få ögonblicksbilder från den franska huvudstaden av svenskar som studerade där. Det fjärde nyförväret, en studie av Gerda Tirén som föreställer en mor med ett barn i famnen, är ett exempel på hur svenska konstnärer tillägnade sig en ny måleriteknik utomlands.

Förvärven har möjliggjorts genom en donation från Ann Stern samt bidrag från Magda och Max Ettlers donationsmedel.