Den omkomna kvinnan var i 40-årsåldern. Hon kom från Östersund och tillhörde 145:e underrättelsekompaniet inom hemvärnet.
Dödolyckan inträffade nästan på dagen två år efter dödsolyckan under övningen Vintersol då en deltidssoldat drunknar när bärgningsbandvagnen han kör gick genom isen i Alån.
– Det är alltid lika tragiskt när olyckor sker. Vi har det i färskt minne och tänker på soldaten, som omkom i Alån. Det känns lika tragiskt för oss i dag naturligtvis, säger överstelöjtnant Jerker Persson, stabschef på I 19
Överste Stefan Smedman, övningsledare, gav uttryck för en stor sorg för Försvarsmakten, som på måndagen förlorat en nära vän, kollega och duktig soldat. Han uttryckte även sitt deltagande för de anhöriga.
Förbanden som var inblandade i olyckan tillhör I 19. Det är en spaningspluton ur en mekaniserad bataljon och en spaningsgrupp ur ett hemvärnsunderrättelsekompani, som tillhör fältjägargruppen i Östersund. Regementschefen valde under måndagen att stödja de anhöriga och prioriterade dem. Han var med och delgav dödsbudet tillsammans med polisen.
Stefan Smedman berättar att spaningsplutonen ur den mekaniserade bataljonen ryckte fram under natten öster ut mot Överkalix. Där hamnade de i en sammanstötning med motståndaren och valde att rycka tillbaka längs vägen cirka en kilometer.
Därefter letade de en ny sambandsplats för att överväga situationen. De riktade in sig på en dunge cirka 100 meter norr om vägen.
– De började framryckningen och när de började närma sig dungen öppnade de luckorna för det var mycket mörkt. De körde långsamt in i dungen. I den låg ovetandes för stridsfordonspersonalen en spaningsgrupp i en spaningsbas och observerade motståndaren på vägen nedanför. Spaningsbasen var mycket väl dold, förklarar Stefan Smedman och fortsätter:
– När stridsvagnen hade rullat in i dungen hörde besättningen rop vid sidan av vagnen utav den soldat som låg och observerade ner mot vägen. De gjorde halt och förstod att de stod över någonting, som de inte riktigt visste vad det var.
De gjorde avsittning och såg att det var ett tält. Larmade omedelbart SOS och Försvarsmaktens larmkedja.
En kvinnlig soldat var allvarligt skadad och omhändertagandet skedde direkt. Hon dödförklarades av läkaren på plats klockan 01.30.
– Vi hemställde om helikoptertransport ur flygvapnet för att kunna möta anhöriga på långa avstånd. De är spridda på flertal platser i landet, säger Stefan Smedman.
Nio personer, bara svenskar, var inblandade i olyckan. I stridsfordonet fanns tre personer, eftersom skyttesoldaterna inte var med, och fem personer fanns i spaningsgruppen ur hemvärnet.
På platsen fanns ett tält och kvinnan var ensam i det. De andra fyra i spaningsgruppen klarade sig oskadda, men är omskakade och skärrade.
Endast vagnschef i stridsfordonet är specialistofficer. De övriga i besättningen är värnpliktiga.
Stridsfordon 90 är ett avancerat stridsfordon som väger 23 ton.
Är det rimligt att låta en värnpliktig med kort erfarenhet och utbildning framföra ett sådant avancerat fordon?
– Ja, min uppfattning är att det är det. De får en väldigt bra utbildning. De är uttagna för det här och de är testade noggrant vid mönstringen, säger Jerker Persson.
De värnpliktiga får elva månaders utbildning och muckar i maj.
Stefan Smedman säger att det kommer genomföras tre utredningar, vilket är rutin vid allvarliga olyckor och dödsolyckor. En gör Statens Haverikommission, som I 19 anmält olyckan till. Polisen spärrade av olycksplatsen. De har gjort en teknisk undersökning och har inlett en förundersökning om vårdslöshet i trafik och vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. ÖB har givit säkerhetsinspektören i Försvarsmakten uppdraget att upprätta Försvarsmaktens undersökningskommission.
Utredningarna ska ge svar på hur olyckan kunde ske inte, hur det var möjligt.
Stefan Smedman säger att soldaterna gjorde de åtgärder som de bedömer kan göras vid ett sådant här tillfälle i och med att de öppnade luckorna och särskilt har tittat efter om något fanns i terrängen samtidigt som de med väldigt låg fart rullat in i området.
– Varför de inte såg någonting ska de här utredningarna svara på. Vi har inte nu informationen exakt vad som hände på plats. Det råder också förundersökningssekretess.
Jerker Persson påpekar att strävan är att något sådant här inte ska hända igen.
Även Arbetsmiljöverket kommer göra en utredning.
Före olyckan inträffade hade man haft uppehåll i övningen för att höja viloläget på förbanden på båda sidor.
– Det var också med hänsyn till olycksrisken när vi passerar med tunga fordon över E 10 vid Överkalix. Vi hade höjt stridvärdet, vilat och sovit. Vi hade precis dragit i gång övningen när olyckan inträffade. Då valde vi att pausa övningen, genomföra stöd och samtal. Framför allt med de närmast drabbade, men också med alla andra soldater i övningen för att informera, reflektera och hålla en tyst minut, säger Stefan Smedman.
Därefter, i dialog med soldater och chefer i förbanden, bestämde han att återuppta den klockan 14.
– De kände att de ville fortsätta övningen.
Däremot har soldaterna i spaningsgruppen ur hemvärnet gått ur övningen.
– De finns nu på I 19, får samtalsstöd och förbereds så att de kan gå hem. De kan stödja varandra och får fortsatt stöd av vår personal, säger Jerker Persson och tillägger:
– På I 19 fortsätter vi nu krisstödet. Vi prioriterar naturligtvis de anhöriga, soldaterna vid underrättelsekompaniet som den förolyckade tillhörde och den mekaniserade bataljonens spaningssoldater som framförde fordonet.
Han säger att föraren och besättningen naturligtvis inte mår bra.
– Jag tror vi alla kan sätta oss in i det. Det är därför vi prioriterar krisstöd.
Stödet tar inte slut i och med övningen.
– Vi tar även ansvar fortsättningsvis för vår personal, påpekar Jerker Persson.
Långsiktigt kommer de som var med om olyckan att följas upp, även efter utryckning, enligt Stefan Smedman.
Försvarsmakten har under en längre tid haft kraftigt reducerad övningsverksamhet. Det är de senaste åren som den återupptagits i större skala.
Kan bristande övningsverksamhet vara en indirekt bidragande orsak?
– Det är alldeles för tidigt att svara på. Jag har full förhoppning att utredningarna som görs även kommer att svara på en sådan fråga för den är viktig för oss i framtiden, säger Stefan Smedman.