Ett riktigt språkdopp i Huhttán

Ingen som kliver över tröskeln till den gamla prästgården i Kvikkjokk undgår att få åtminstone en smärre dusch av det lule-samiska språkbadet. Överallt sitter små lappar med glosor på. Skåp och lådor i köket är dekorerade med översättningar av ord som gafflar, skedar och skålar. Den som söker en paus på toaletten kommer inte heller undan. Olika ord för att göra sina behov beroende på om det är män eller kvinnor, vuxna eller barn, människor eller djur, som gör dem, är uppklistrade på väggen vid toalettstolen. Kroppsspråk Det är cirka 25 elever från Samernas utbildningcentrum som vässar sin samiskkunskaper. Svenskaförbud råder, men att råka haspla ur sig något på svenska innebär inte utvisning.  ? Men i stort sett har vi faktiskt lyckats hålla oss till samiska. Om inte annat finns ju kroppsspråket. Eller så kan man göra som Anders Stenman, som sade hivás och gick när det inte funkade, säger Åsa Eriksson. Själv kunde hon inte många ord när hon började sin heltidskurs i lulesamiska i höstas. Några månader senare:  ? Nu kan man rentav följa med i en diskussion ibland. Men när vi gick och lade oss i går kväll var jag helt slut i skallen. För att friska upp hjärnorna med lite fjälluft efter morgonpasset inomhus kör gruppen lekar och tävlingar nere på älvisen. Det svåraste är att förstå instruktionerna på lulesamiska. Som att lagen ska ställa upp i åldersordning eller bokstavsordning. Vem som ska vara längst fram och längst bak, och så vidare. Hunger Aktiviteterna är rena gympapasset, både för kropp och hjärna. När blodplättarna sedan står på bordet är det rätt hungriga språkelever som tar för sig. Ele-ver som nog till största delen är mellan 20 och 35 år gamla, men spridningen i ålder ändå är stor. Elisabeth Nejne Vannar tillhör de något äldre i skaran.  ? Jag har velat lära mig det här i 20 år, sedan jag kom till Jokkmokk. Jag tycker det är synd om språket dör ut. Men än så länge används det ju trots allt, säger hon. Utrotningshot Hon kommer själv från Jämtland, där den än mer utrotningshotade sydsamiskan gäller. Hon har vuxit upp utan flera av de kulturbärare som brukar framhållas som avgörande och ser därför annorlunda på saken.  ? Att lära sig språket handlar inte om identitet för mig. Jag behöver inte renskötseln, språket eller slöjden för att veta vem jag är. Jag hade en sådan kris när jag var yngre. Vi fick höra från dem som kom flyttande norrifrån att vi inte var några riktiga samer, eftersom vi inte hade allt det där. Då satte vi oss ner hemma och jag fick höra vår historia och vårt släktskap och det räckte för mig, säger Elisabeth Nejne Vannar. I Jokkmokk gifte hon sig in i en renskötarfamilj där lulesamiskan används. Barnen har talat samiska med sin pappa, men svenska med henne. Ändå kan hon en hel del och säger att något måste hon väl ha lärt sig på alla år. Stärka identiteten  ? Nu är mitt mål att vi ska kunna prata med varandra i familjen. Men då hänger det också på dem i omgivningen som kan. De måste vara hjälpsamma och fylla på med ord vi saknar och hitta rätt ändelser när det blir fel. Motiven för att lära sig samiska varierar. En del vill inte att deras egna barn ska röna samma öde som de själva. Andra vill stärka sin samiska identitet. Åter andra är bara språkintresserade. Prästen Anders Stenman har ytterligare ett motiv. Med lön från olika håll inom kyrkan studerar han lulesamiska på heltid. Viktigt  ? Jag tycker det samiska arbetet i församlingen är viktigt och att då inte arbeta med språket känns konstigt, när man lever i den här språkmiljön. Även om jag inte kommer att kunna predika på samiska, så hoppas jag i alla fall kunna ha förrättningar, säger han. Någonting har hänt på den lule-samiska språkfronten. Medan kursen i nordsamiska, som har en dominerande ställning bland de samiska språken, inte hade nog många sökande, läser folk lulesamiska både på helfart, halvfart på distans och på kortkurser. Läraren för eleverna i Kvikk-jokk, Sara Aira, kallar det för en explosion. Dels kan den bero på att utbudet av kurser är större och kanske i någon mån på att folk börjar vakna.  ? Nu gäller det att rida på vågen. Kortkurser kan vara bra, men du kan aldrig lära dig ett språk från grunden på det sättet. Därför tycker jag nästan att det är en skandal att de som går dem får betalt, samtidigt som många väljer bort att läsa på heltid av ekonomiska skäl, säger Sara Aira. Fler icke-samer Själv har hon tillägnat sig språket som vuxen och säger att hon gärna vill hjälpa andra att göra detsamma. Den aktuella debatten om identitet, om vem som är same och vad det innebär, kan också ha betydelse för att fler nu läser språket.  ? Men sedan är det kul att vi har flera icke-samer som läser nu. Fler sådana! säger hon. asa.lindstrand@kuriren.com 0971/554 25 Fotnot: Kvikkjokk heter Huhttán på samiska. Namnet är en kvarleva från silverbrukstiden, då hyttan, det vill säga smältverket låg i Kvikkjokk.

Ett riktigt språkdopp i Huhttán

25 badare har intagit Kvikkjokk. Men det är inga vinterbad i Darrhaädno eller Saggat som gäller.I stället handlar det om språkbad. Giellabasso.? Det är en explosion av folk som läser lulesamiska nu, säger kursledaren Sara Aira.

25 badare har intagit Kvikkjokk. Men det är inga vinterbad i Darrhaädno eller Saggat som gäller.
I stället handlar det om språkbad. Giellabasso.
? Det är en explosion av folk som läser lulesamiska nu, säger kursledaren Sara Aira.