Det var i Malmberget den åttonde augusti år 2002 som livet tog en vändning för Daniel Willman, då 27 år gammal. Han föll från sin balkong hela 14 meter ner till marken.
– En kompis hade hört att det small och sen låg jag där, säger han.
Han tappade medvetandet men vaknade till då och då.
– Jag minns att det stod en massa folk runt omkring mig. När ambulanspersonalen tog på mina ben kände jag ingenting. Då förstod jag direkt att jag var förlamad.
Han fick åka ambulanshelikopter från akuten i Gällivare ner till Umeå för operation. Där var han i två månader innan han flyttades upp till Sunderby sjukhus för rehabilitering. Väl på rehab gick det ganska trögt och han fick inte sitta upp förrän i december.
– Efter tio månader fick jag komma hem och började successivt anpassa mig till rullstolen, säger han.
Innan olyckan hade Daniel Willman en negativ inställning till att hamna i rullstol.
– Jag tänkte att hamnar jag i rullstol är livet slut. Då finns det ingenting att leva för.
När Daniel kom hem efter sjukhustiden tänkte han ge det ett år för att se vad han klarade och inte.
– Jag hade tankar om att ta bort mig. Men när ett år hade gått hade jag inte hunnit prova allt och tänkte att jag ger det ett år till, säger han.
Nu har det gått 18 år sedan olyckan och Daniel Willman menar att han ännu inte hunnit göra allt han vill. Åren efter olyckan var han mycket i fjällen och fiskade samt tränade på gym, något som stärkte honom.
Under flera somrar jobbade han på rehabcentret i Boden med att hjälpa andra som nyligen hamnat i rullstol. Han fick dem att förstå att man klarar av mycket även om man är rullstolsbunden.
– Jag pratade inte så mycket om det psykiska utan hjälpte dem att inse vad de kan göra fysiskt och då mådde de automatiskt bättre psykiskt, säger han.
Daniel Willman tror att han aldrig kommer acceptera att han sitter i rullstol men han har lärt sig leva med det.
Vad skulle du säga till någon som nyligen hamnat i rullstol?
– Livet är inte slut bara för det. Det blir lite mer komplicerat men man behöver inte göra det mer komplicerat än vad det är.
– Ett bra stöd är också viktigt. Har man en bra familj och vänner så löser sig det mesta.
Daniel Willman är just nu hemmavid då han har ryggproblem. Men inställningen till livet är positiv.
– Jag tar en dag i taget och känner lugnet.