Harry Järvenpää som lever ensam berättar att det hela började för ett par år sedan med stenkastning mot den bostadslänga i centrala Korpilombolo där han och hans numera bortgångna livskamrat flyttat in.
– Min sambo var dement och blev så rädd. Jag försökte anmäla men det hjälpte inte, säger 80-åringen.
Mardrömmen har enligt honom tvärtom bara fortsatt och eskalerat under årets mörka delar:
– Det är fyra-fem pojkar i 14-15-16-årsåldern som ställer till. Jag kan peka ut dem. De kommer på nätter och kvällar. Senast var i natt kvart i tolv. Då vaknade jag av att hunden morrade och att tre killar vid bilen. Men när jag kom till köksfönstret sprang de.
Tidigare under veckan då Harry sovit i sin stuga hade snö skottats för hela hans ytterdörr, ända upp till handtaget. Då fick han hjälp av ett par grannar så han kunde ta sig in. Han beskriver även hur hans brevlåda har slagits sönder, hur någon sparkat i hans bildörr och hur luften i hans bildäck har släppts ut.
– Men värst var att hjulbultarna också skruvades loss. Om jag inte hört klonket och däcket hade flugit av hade det varit livsfarligt, säger Harry Järvenpää som känner en stor stress över situationen.
Har du någon aning om varför ungdomarna gör så här?
– Nej, jag har försökt prata med någon av dem i affären. Men de var bara uppkäftiga, säger Harry Järvänpää.
Fler än han har också drabbats. I lördags kväll kontaktades Linnéa Nylund i kulturföreningen av en skräckslagen barnfamilj vars lägenhet bombarderades av snö med inbakade stenar av ett gäng unga – något som ska ha skett flera gånger tidigare under hösten.
– De var oroliga för att stenarna skulle komma in genom fönstren. Men när jag och min syster Märta kom dit var där tomt, säger Linnéa Nylund.
Grannar som vill vara anonyma vittnar om att en äldre kvinna tidigare ska ha ofredats av barn – och om dagliga inbrott i källarförråden under skolans höstlov.
– Men det är ingen idé att polisanmäla, säger en av de drabbade.
Harry Järvenpää berättar om sin situation för att han inte längre orkar med den:
– Jag har säkert gjort 30-40 anmälningar till det sociala, skolan, polisen och andra utan att någonting har hänt.
Runt hela bostaden och i snön uppe på taket syns fotspår.
– Får det inte ett slut orkar jag inte bo kvar, säger Harry Järvenpää.