– Vi vill bredda samhällsdiskussionen och förhoppningsvis väcka frågor om dagens livsstil, säger Cornelius Stiefenhofer, konsthallschef Havremagasinet.
Den 20 augusti 2018 inledde unga Greta Thunberg en sittstrejk från skolundervisningen utanför Riksdagshuset i Stockholm, vilken varade varje skoldag fram till riksdagsvalet i början av september. Sedan dess har hennes klimataktivism spridit sig internationellt, där 1000-tals elever skolstrejkat för klimatet på fredagar för att väcka en förnekande vuxenvärld. Den 6 maj presenterade också FN:s expertpanel för biologisk mångfald sin nya rapport som bekräftar att en ny massutrotning av arter sker runt om på jorden. Det är med andra ett brännhett tema Havremagasinet valt för sin sommarutställning ”Förändring”.
– Det handlar om allt från det lilla vardagslivet till en global diskussion som rör alla, säger Cornelius Stiefenhofer.
Inbjudna är framförallt Skandinaviska konstnärer där väldigt lokala problem kopplade till norra Europa gestaltas. Ett tydligt exempel är Anders Sunnas målningar på plast där de allt tuffare levnadsbetingelserna för samernas renskötsel berättas. Eller som han själv uttrycker det i utställningskatalogen; ”I rikedomens skugga glömmer man att tänka steget längre, skatterna bländar vår syn framåt så vi inget ser, tills naturen inget vill dig ge”.
Ninna Berger har en liten annan ingång i utställningens tematik. Hennes idé bottnar i dagens övertygelse att vi är i behov av naturen, inte minst som läkande kraft samtidigt som hon förutspår att allt fler kommer att bli sjuka av miljöångest.
– Klimatförändringen sker inte bara fysiskt utan medför också en allvarlig psykologisk förändring av det mänskliga tillståndet.
Ninna Berger har en bakgrund inom den textila konsten och har i den installation hon byggt upp fokuserat mycket på materialet – ett sorts utforskande av när det naturliga blir onaturligt.
– Det väcker känslor inom oss. En ganska dystopisk tanke, speciellt som vi egentligen skulle kunna leva i paradiset, menar hon.
Konstnärsduon Gideosson/Londré som verkar för att hitta en gemensam kropp att producera kunskap och erfarenhet genom har i sitt privata liv flyttat från Stockholm till Jämtland.
– Det handlar både om att vi i vår konstnärliga praktik ofta isolerar oss i månader, men också för att vi ville bo i fjällvärlden, säger de.
Deras idé om en våtmarksexistens föddes under ett konstnärsresidens i södra Indiens regnskog.
– Vi mötte en flicka som älskade att läsa och hennes familjs försök att bevara böckerna i extremt fuktigt klimat. Hon katalogiserade exempelvis böckerna efter lukt, inte titlar.
Utmaningen var alltså att bevara böckerna – en idé som duon vidareutvecklat i den installation de skapat specifikt till utställningen med ett antal olika hyllsystem där egna mikroklimat av olika lager och inneslutningar blir symboler för nedbrutna kroppar och minnen.
I den lokala utställningen ”3X Eriksson” ställer tre medlemmar ur samma familj ut. Mamma Sonja Eriksson samt sönerna Larserik och Jan Anders, den senare mest känd som Jatte.
– Det är givetvis känslosamt eftersom både min mor och min bror inte lever längre. Speciellt roligt att få visa upp min brors konstnärskap som aldrig tidigare visats i länet, säger Jatte Eriksson. Hans själv medverkar med mestadels nya målningar speciellt för sommarens utställning på Havremagasinet.
– Jag målar aldrig av någonting, men tittar mycket i konstböcker. Det mest spännande är att börja med att stänka färg på en duk och sedan se hur någonting växer fram. Konst handlar inte om att begripa eftersom vi inte kan förstå allt, säger Jatte Eriksson.