Julstämning med Jöback

Ridån faller ned och Peter Jöback sitter ledigt klädd i jeans, tajt tröja och trendriktig kostym, halv- sittande på en hög barstol. Bakom sig har han en 14 personer stark orkester. Bland andra kapellmästaren Lasse Halapi som inte är någon duvunge i de här sammanhangen. Pontushallen är näst intill knökfull av förväntan och det känns som att julstämningen nästan går att ta på redan innan alla har bänkat sig i raderna. Jag måste direkt erkänna att jag alltid haft ett kluvet förhållande till julkonserter, julskivor och annat krims-krams som dyker upp så här års. Men ska någon göra det mindre förutsägbart och mer modernt av våra svenska, etablerade artister, så är det väl antagligen Peter Jöback. Han har massor av talang och har också som de flesta vet bemästrat massor av stora scener från London till Luleå. Första låten är hans egen Jag kommer hem igen till jul och känns som en komfortabel öppning. Peter Jöback har själv sagt att han vill göra sin julturné personlig och på sitt eget speciella sätt. Redan innan har han deklarerat att han mellan låtarna kommer att dela med sig av personliga tankar kring familjen, julen och saker som hör sådant till. Han inleder lite knackigt. Det tar ett par låtar innan självsäkerheten i sången har satt sig och innan mellansnacket och de personliga historierna hittar publikkontakt. Men efter att orkestern och Peter tillsammans avverkat ett par julklassiker som Gläns över sjö och strand och Ave Maria landar Peter Jöback rätt med det mesta. Han blandar gammalt och nytt material och när han får hela Pontushallen att skratta åt hans egna mellanstadieminnen, när hans då tolvåriga mamma spelat in barnskivor som Peter ville spela för hela klassen, har han redan vunnit över kvällen på sin sida. Under Björn och Bennys (Abba) mastodonthit Guldet blev till sand, som skrevs åt Peter Jöback i hans huvudroll i Kristina från Duvemåla har han till och med rest sig ur barstolen och använder hela sin teatermimik för att binda publiken till tonerna. Kvällens längsta skrattsalvor drar orkestern och Jöback ned under sitt väldigt speciella, men hysteriskt roliga Disney-medley. Peter Jöback bjuder på sig själv i såväl pälsmössa som bastkjol och härmar Kalle Anka på julafton-figurer som Lady och Lufsen, Rödluvan och de sju dvärgarna och Mowgli från Djungelboken. Snyggt. Peter Jöback har bevisat för Luleåpubliken att han inte bara bemästrar musikaler och moderna poplåtar, utan även gör rättvisa åt sånt traditionsbundet material som svenska julsånger.

Julstämning med Jöback

Julkonsert Peter Jöback ? Jag kommer hem igen till jul Fredag, 19.30 Pontushallen, Luleå.