Luleå kommun har återigen sålt en del av sitt fastighetsbestånd. Fastighetsbolaget Hemsö köper fyra äldreboenden, en hälsocentral samt en skola och en sporthall under uppbyggnad.
Köpesumman, som inte uppges vara klar, ska delvis gå till att bygga ett nytt badhus på Hertsön.
Stellan Lundström är professor i fastighetsekonomi vid KTH och han har forskat på hur kommuner och landsting hanterar fastighetsaffärer.
– Kommuner och landsting är dåliga på att göra affärer. De möter smarta aktörer på den kommersiella fastighetsmarknaden och det är ju inte kommunens sak att vara affärsdrivande. I de här sammanhangen är de amatörer, säger han.
Han vill dock inte uttala sig om affären med Hemsö är bra för kommunen eller inte.
– Då måste man titta närmare på siffrorna. Vad får man betalt, hur höga blir hyrorna, hur långa kontrakt får man och vem ska stå för framtida investeringar i fastigheterna. För såna kommer, fastigheter behöver uppgraderas, säger Lundström.
Hemsös fördel är lättare att se.
– Ja, de får långa kontrakt på sina fastigheter och det säkerställer deras pengar, säger Stellan Lundström.
Luleå är inte den enda kommunen som säljer sina fastigheter, det är snarare en trend i kommunsverige.
-– Det är ett sätt att få loss kapital.
Han menar också att många kommuner säljer för att de måste, de har svårt att få kapital för investeringar på något bättre sätt.
– Men det gäller inte Luleå. Kommunen har stark ekonomi och får enkelt låna till goda villkor. Så kommunen måste ha andra motiv, säger han.
Vilka då?
– Ja, det måste du fråga dem.
Lundström berättar att detta började i mitten av 90-talet och har accelererat med fler företag som kommer in på marknaden.
Han tillägger:
– Det är skillnad på om man säljer fastigheter man inte behöver och på såna som man sitter kvar i.
Stellan Lundström menar också att det finns en betydande nackdel för kommunen.
– Du har en begränsad rådighet över fastigheter som du inte äger. Men nu är vi tillbaka i hur kontrakten är skrivna, säger han.
Linda Wårell är biträdande professor i nationalekonomi på LTU. Hon tycker inte affären är särskilt märklig.
– Det kan vara så enkelt att en försäljning är bäst för kommunens invånare. Man kan ha frågat sig vad kommunens kärnverksamhet är och kommit fram till att det inte är att äga och sköta fastigheter. Och att man kan klara invånarnas behov utan att göra det, säger hon.
Wårell pekar också på att många kommuner säljer tillgångar, inte bara fastigheter.
– Många har till exempel sålt sina energibolag, säger hon.