"Större än Stambanan"

Det är långa avstånd för arbetspendling, bäst före-datumet på vägarna har i flera fall gått ut och avfolkningen har pågått länge. Järnvägen går förbi fast här stannar inget tåg.- Då jag växte upp fanns omkring 5.000 i bygden. Nu är det några hundra. Då fanns flera butiker, skomakare och bageri, minns Långträskbon Vailet Lindqvist.- Det finns många som varit här och tagit russinet ur kakan. Bara spåren är kvar. Här har folk varit skogsarbetare men av Sveaskog har vi bara kvar kalhyggen och dåliga skogsbilvägar, säger Tord Östling, Koler.Ny skog
Vindkraften är på ingång. Verken ska radas upp på Bänkerberget, i ögonen på stugägarna Erik och Kerstin Johansson.- I stället för vanlig skog får vi en skog av vindkraftverk. Det är vansinne, säger Kerstin Johansson.Utflyttade Tage Johansson, nu sommarboende i bygden, fruktar att vindkraften splittrar byborna. Han är inte emot vindkraftverken, fast det blir alldeles för många.- Nog begriper jag att det är en kostnadsfråga men de borde spridas ut över ett större område.Bygdemedel
Andra är positiva.Vailet Lindqvist jobbar i Norrskensgården, som till följd av vindkraftsbyggena har mycket att göra, och bygden har mycket att vinna, anser hon.- Nu är det frågan om att visa framfötterna.Referensgrupper, olika för olika byar, har bildats och där ingår bybor.- Det var vindkraftsbolaget som föreslog att vi skulle ha referensgrupper och talade om medel till bygden. Inte kommunen, den visade intresse sedan den sett att vi når resultat. Pite Energi borde ha hängt på tåget, det är ju dessutom ren ström, men vindkraftbolaget levererar strömmen till Umeå Energi, säger Stefan Renberg, Koler.Miljoner till byar
Det finns beslut på bygdemedel baserat på produktionen. Hittills har det gett måttliga 16.000 ännu ej utbetalade kronor till Koler. När alla vindkraftverk är byggda kan 10-15 miljoner kronor per år utfalla och delas mellan byarna. Byagrupperna avgör användningen, pengarna ska främja utvecklingen i byarna, inom givna ramar.Bygdemedel har inte fått Vattenfallskommunen Jokkmokk att blomstra.- Vi har friare händer, deras medel får inte gå till drift av byggnader. Vi kan till exempel driva en bygdegård, säger Stefan Renberg.För bussföretagaren och centerpolitikern Majvor Sjölund är vindkraften större än när stambanan byggdes.- Det är också en bra energikraft, hade det varit kärnkraft skulle jag varit emot. Det har varit en otrolig utflyttning. Det finns stugägare som är emot vindkraftsprojektet men de är inte beroende av försörjningsmöjligheterna vintertid.Hålla emot
Kommunen sviker Markbygden, anser hon. Med byggena, och senare underhåll, av vindkraftverken följer möjligheter till jobb.- Vi gör oss inga föreställningar om enorm inflyttning utan befolkningsminskningen kommer att bli lägre än tidigare, bedömer Majvor Sjölund.Fiskeparadis
Sonen Einar, som går skogsbruksskola, säger att han gärna bor och jobbar nära hemtrakten.Thomas och Anne-Christine Eklund flyttade till bygden och i en sjö planterad med fisk ska det via en grupp människor bli fiskeparadis.- Vi såg utlandsturister framför oss. När vi hörde talas om vindkraftprojektet tänkte vi "hur ska det gå?" Vi valde att se möjligheterna, säger Thomas Eklund.

"Större än Stambanan"

Markbygden är gammal skogsarbetarbygd, fast det var länge sedan den blomstrade. - Det här är högsta vinsten, säger Majvor Sjölund om vindkraften.