2011 inledde Luleå kommun ett samarbete med polisen för att ta ett krafttag mot klotter och skadegörelse för att minska antalet brott. Handlingsplanen som infördes byggde på att påverka, beivra, sanera och försvåra, möjliggöra graffiti samt samordna och följa upp. Men en titt på statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, över anmälda klotterbrott i Luleå kommun, visar att arbetet inte gett det utslag som kommunen och polisen velat.
– Det är ingen skillnad från tidigare år. Bara det vi på anmäler får saneras fem dagar i veckan. Det är ett heltidsjobb att sanera bort allt. Bara under maj och juni i år har vi lagt 200 000 kronor på sanering.
– Det man skulle behöva är en samordning och ta krattag tillsammans, säger Kari Käntemää, transportledare och klottersanerare på stadbyggnadsförvaltningen.
2012 startades projektet D.I.O.R, Delaktighet och inflytande i det offentliga rummet, som en del av satsningen där syftet var att ungdomar i kommunen skulle få ett större inflytande och aktivt kunna vara med och påverka det offentliga rummet i sin närhet.
Projektet var en del i att göra Luleå till en graffitivänligare kommun. Och sedan ett par år tillbaka finns det olika legala klotterplank runt om i staden.
– Kommunen har sin linje och det ger oss svårigheter att agera. Har man öppna klotterplank är det svårt att vara förebyggande och kunna ta verktygen i beslag från de som klottrar. Det är klart att det gett oss ett till verktyg i lådan att använda om det inte funnits legala klotterplank, säger Stefan Ström, kommunpolis för Luleå och Boden.
Omar Jacobsson (S) som är ordförande i kulturnämnden är av en annan uppfattning.
– Polisen vill väl alltid ha möjligheter att agera utifrån sina egna utgångspunker. Men det är inte våran uppgift. Som kommunalt ansvar jobbar vi så hårt som möjligt emot klotter och för att främja graffiti.
Och Omar Jacobsson menar också att legala klotterplank inte är orsaken till varför klottrandet inte minskat.
– Det tycker jag inte håller, den diskussionen var redan avklarad för ett par år sedan då Stockholm körde en nollösning mot klotter som inte fungerade.
Kommunen har heller ingen tanke på att minska antalet klotterväggar. Istället sattes nyligen ett nytt upp på Tunaskolan.
– Jag respekterar kommunens beslut men vi får hitta andra vägar. Det kan bland annat vara att informera ungdomar om vad det innebär. Men även snabb sanering bidrar till att öka möjligheterna för att minska klottrandet.