Valet som inte är självklart

För lite information och en stor okunskap. Förstagångsväljare känner sig osäkra inför EU-valet. “Det var mer självklart att rösta i riksdagsvalet än det här valet”, säger Felix Ranestål.

Felix Raneståls drivkraft till att rösta är möjligheten att kunna påverka.

Felix Raneståls drivkraft till att rösta är möjligheten att kunna påverka.

Foto: Melanie Åström

Kiruna2019-05-03 10:44

Cirka sex procent av 489 000 ungdomar mellan 18-23 är i år röstberättigade för första gången i EU-valet. När några gymnasieelever på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna får frågan om de som förstagångsväljare tänker rösta svarar nästan alla ja men att de känner att dem inte har nog med kunskap.

– Det är inte så mycket information om EU-valet, så man har inga åsikter om det, säger Sarah-Felicia Idivuoma.

– Jag är inte tillräckligt påläst för att göra en väl utförd röst, jag måste läsa på innan jag kan bestämma mig helt. Jag tycker det är bortkastat om jag inte kan tillräckligt, säger Felix Ranestål.

Eleverna upplever att det är en väsentlig skillnad på hur deras kunskap såg ut inför riksdagsvalet i jämförelse med EU-valet.

– Just riksdagsvalet var mer marknadsfört än vad EU-valet är. Jag visste inte ens när EU-valet är, säger Felix Ranestål.

– I riksdagsvalet så såg man saker överallt men nu så är det inte så, säger Saron Tegai.

Hannes Thornéus saknar en tydlig beskrivning av EU:s roll i samhället.

– Jag tror det är ganska vagt för många i vår ålder vad EU egentligen är. Det måste sammanställas tydligare vart partier står i frågor som rör oss, det syns inte på samma sätt som det gjorde i riksdagsvalet, säger han.

Jonas Nuldén, verksamhetsansvarig Europa Direkt Norrbotten, menar på att okunskapen kring EU-valet inte bara gäller förstagångsväljare utan att den omfattar hela samhället.

– Det är inte bara mannen på gatan eller gymnasieelever som kan för lite, utan det demokratiska problemet är när det är politiker, journalister och lärare som kan för lite eller har för lågt intresse. Det demokratiska samtalet om EU tar aldrig fart, säger han.

Jonas Nuldén tycker att det behövs en “europeisk dimension” som en naturlig del av skolundervisningen men menar att politikerna har den viktigaste rollen. Han vill att de ska börja prata om EU som en del av samhället och politiken.

– Kommunala och regionala politiker kan för lite för att förklara för sina väljare om hur direktiv från EU påverkar dem kommunalt, säger han.

Jonas Nuldén ska föreläsa om EU-valet på Hjalmar Lundbohmsskolan måndagen den 6:e maj som ett medel för att öka kunskapen bland förstagångsväljarna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om