Tidigare har det varit få förunnat att få ägna sig åt konsten att jaga ripa genom att använda så kallade ripsnaror. Endast renskötselberättigade samer som är medlem i en sameby har fått tillstånd att snara ripa inom samebyns område.
– Det har legat utanför hela småviltjaktsystemet och man har bara fått tillstånd i undantagsfall, säger Erik Gustavsson, chef för naturresurs- och rennäringsenheten på Länsstyrelsen.
Villkoren för småviltjakten har nu ändrats och det här innebär att fler jägare får möjlighet att jaga ripa med hjälp av snaror som också är en tusentals år gammal jaktmetod.
Det återstår bara en månad av ripjakten men för den som har en utbildning och är snabb med att söka tillstånd finns möjligheten att snara redan i år.
– Nu har vi gjort en regel som säger att om man har en utbildning och har löst ett kommunårstillstånd så har man möjlighet att få tillstånd att använda detta även för snarning av ripa, säger Erik Gustavsson.
LÄS MER:"Ett sätt att hålla liv i traditionen"
Jägarna som vill bedriva denna fångst får söka tillstånd hos länsstyrelsen. Men för detta krävs att den aktuella jägaren har genomgått en särskild utbildning som anordnas av Jägareförbundet. Där går man igenom praktisk teknik vid ripsnarning men även jaktetiken bakom.
Tillstånden för ripsnarning ska gälla ett år i taget och endast i begränsade områden.
Från länsstyrelsen tror man inte att det kommer handla om något större tryck på ripstammen när snarning blir tillåtet.
– Jag tror att det initialt finns ett intresse men att det ganska snabbt kommer att plana ut. Det här kommer inte bli så stort att det påverkar ripstammen på något sätt, säger Erik Gustavsson.
Den som bedriver jakt med ripsnaror får endast använda maximalt åtta snaror samtidigt. Precis som vid övrig småviltjakt på statens mark är det en så kallad bag-limit på åtta ripor per jägare och jaktdag som gäller.