– Om jämställdhet mellan kvinnor och män är ett mål att jobba mot är strukturellt våld mot kvinnor det största hindret för att nå dit, säger Christine Brännvall.
Hon besökte årsmötet då det stod klart att kvinnojouren i Kiruna, som funnits sedan 1970-talet, snart kunde läggas ner. Under en tid har antalet aktiva jourkvinnor varit för få och uppdraget har därför slitit hårt.
Läs mer: "Kiruna kvinnojour kan läggas ner"
Men varken Christine Brännvall eller Mona Sturk Flygare, som varit aktiv i jouren en tid, vill att den försvinner. De menar att kvinnojouren är ett viktigt komplement till kommunens socialtjänst - som annars både kan och ska hjälpa våldsutsatta kvinnor. Att man får vara helt anonym och att det man säger inte förs vidare är särskilt viktigt.
– Och det är inte bara våldsutsatta kvinnor som hör av sig, utan även anhöriga ringer och ställer frågor, berättar Mona Sturk Flygare.
Christine Brännvall påpekar att en del kvinnor i behov av stöd och hjälp kan ha ett lågt förtroende för kommunen eller andra myndigheter. För dem kan kvinnojouren fylla en särskilt viktigt funktion.
Läs mer: "Nedläggningstrend i Norrbotten"
Mona Sturk Flygare och Christine Brännvall upplever att många vill ha en kvinnojour i Kiruna. Att fler inte väljer att engagera sig tror de i grunden beror på att folk har föreställningar om kvinnojouren och om vad engagemanget innebär som inte stämmer. För det första kanske folk tror att många redan är aktiva i kvinnojouren - den har som sagt funnits här sedan 1970-talet. För det andra kanske folk tänker att ett uppdrag skulle ta hemskt mycket tid i anspråk.
För det tredje kanske folk håller lite avstånd eftersom frågan - mäns våld mot kvinnor - är tung.
– Många kanske tror att man inte kan och tänker: Men vad ska jag tillföra? säger Christine Brännvall.
Men nya jourkvinnor får utbildning för att lära sig det man behöver kunna.
Och Christine Brännvall och Mona Sturk Flygare har idéer om hur kvinnojouren kan räddas. Ett exempel är att jobba mot en flerspråkig jourtelefon - att man söker medlemmar som talar fler språk än svenska för att på det sättet kunna hjälpa en större grupp kvinnor. Här talas som bekant flera minoritetsspråk och dessutom tar Kiruna emot många flyktingar. Därmed finns goda möjligheter att växa och hjälpa fler.
Den 30 mars har kvinnojouren möte i Folkets hus. Då kan alla som vill komma och lyssna på Umeåforskaren Monica Burman som ska föreläsa om mäns våld mot kvinnor. Efter det följer en diskussion om möjligheten att skapa en flerspråkig jourtelefon och andra idéer för framtiden. Därefter följer ett extra årsmöte där en ny styrelse ska väljas. Christine Brännvall och Mona Sturk Flygare hoppas att många besöker mötet och, förstås, också väljer att engagera sig.
Mona Sturk Flygare påpekar att man själv får ut mycket av att vara jourkvinna.
– Man känner att man är viktig och att man behövs, säger hon.