Februari 2008. Räddningstjänst och ambulans på väg in genom vakten vid LKAB:s gruva i Kiruna.
Ett skalv som var förorsakat av gruvbrytning fick taket att rasa ned på 907-metersnivån och krossa lastbilen som en 21-årig förare använde för att transportera gråberg med under tillredning av en ny ort nere i Kirunagruvan. Dödsolyckan skedde i början av februari 2008.
– Det var första och enda gången ett skalv har orsakat en dödsolycka. Sedan dess har vi vidtagit väldigt många extra säkerhetsåtgärder. Det blev väckarklockan för oss, säger Anders Lindberg.
Sedan den tragiska dödsolyckan har LKAB ökat fokus på säkerhetsarbetet i gruvan. Det handlar om övervakning, elektronisk avläsning av rörelser och spänningar i berget, andra designer i brytmiljön, nya brytningsmetoder,men också rutiner. Efter olyckan började gruvbolaget också använda en annan typ av betong vid förstärkning samt andra typer av bergbultar vid säkring av berget.
– Vi kopplar ihop strukturer. Vi analyserar bergmassa sammantaget med hur mycket brytning vi gör på ett område och vilka strukturer som finns, till vilket läge vi är i med brytningen. Sammantaget ger det oss signaler om att det kan börja bli seismik. Vi blir duktigare och duktigare på att koppla ihop parametrarna för att säga var vi kan få problem. Det är en komplicerad sak men vi börjar gå framåt mycket där, säger Joel Kangas, gruvchef för Kirunagruvan.
Antal olycksfall med frånvaro per miljon arbetade timmar, 1960-2021.
Tusentals små seismiska händelser sker varje dygn under jord. Mätutrustningen fångar upp dessa aktiviteter som är normala för gruvmiljön. När Kirunaborna känner av skalv ovan jord handlar det oftast inte om gruvras.
– Det går inte att koppla ihop antalen skalv med antalen ras. Det kommer ett skalv men det sker inte alltid något ras. Det man känner är stötvågen av ett skalv. Stötvågen kan i sin tur utlösa ett ras. Men det behöver inte vara så, säger Anders Lindberg.
I maj 2020 skedde dock ett större ras i gruvan. Det var omfattande och inträffade på natten. Ingen person skadades men raset förstörde delar av anläggningen och Block 22 – som området heter – är fortfarande påverkat.
– Vi har inte brytning i det området. Det är ett specifikt område med en smal del av malmen. Vi har förberett den för att börja bryta. Vi tittar på lite olika alternativ hur vi ska hantera det där området. Man tittar på vilket som är bästa sättet att ta ut det och hur kan man hantera seismiken på bästa sätt, säger Joel Kangas.
Februari 2008. Flaggor vajar på halv stång utanför LKAB:s kontor.
Ni har beskrivit dödsolyckan 2008 som en väckarklocka. Hur många ras har ni haft efter den?
– Jo, så var det. Vi har inte statistik över ras på det sättet. Rapporteringar av olika slag sker från exempelvis om en sten trillar ner eller om man ser en sten ligga. Tillbudsrapporter. Men det är inte säkert att det är kopplat till skakningar, säger Anders Lindberg.
Hur säker är gruvan som arbetsplats idag?
– Alla industrier har risker. Så är det. Men som jag ser det så är den säker. Vår statistik visar också på att den är säker, säger Joel Kangas, gruvchef Kirunagruvan.
Vad säger statistiken?
– Om vi tittar på den grova delen av statistiken som jag tittat på för branschen och Sverige, ser vi att transport är en stor del av de olyckor som händer. Förut var byggbranschen den värst drabbade men nu är det transportbranschen. I gruvan sker det ju olyckor, men det är snubblingar, armbågar som skadas och liknande som är bidrar till vår olycksstatistik mest, säger Joel Kangas.