Tvingades ligga blickstilla på isen

? Helikopterpiloten och räddningstjänstskillen gjorde en suverän insats. Det var dom och min hund som drog upp mig på isen som räddade mitt liv, berättar han. I mitten av veckan satte sig den 30-årige Kirunabon på sin snöskoter i Stordalen och åkte tvärs över Torneträsks is och fortsatte sedan vidare mot norska gränsen där han skulle fiska röding ett par dagar. I lördags vände han hemåt samma väg.  ? När jag kom till ?träsket? gick jag ut på isen tio?femton meter och det såg fint ut. Sedan tog jag hunden i famnen och stack iväg. Efter 50?60 meter fanns ingen is mer. Det var bara en issörja. Det gick så fort så jag hann inte tänka, berättar han. Hunden, en laika, reagerade dock snabbt och kastade sig av snöskotern innan den hunnit sjunka.  ? Det räddade nog mitt liv i det läget. Jag hade hållit den i kopplet så den drog upp mig på fastare is. Hade jag hamnat i vattensörjan eller i vattnet hade jag aldrig kunnat ta mig upp eftersom det bara var pipis. Men Kirunabons räddning upp på isen var bedräglig. När han försökte resa sig brast det porösa istäcket.  ? Jag fick röra mig väldigt försiktig. Jag funderade på om jag skulle ta mig utåt eller in mot land. Men jag tog det lugnt och kröp först fram cirka 15 meter till ett parti vitare is. Där beslöt jag mig för att använda mobiltelefonen och ringa efter hjälp. Ingen normal insats Räddningstjänstens manskap i Abisko som fick larmet konstaterade att en normal räddningsinsats inte vara att tänka på. En möjlighet att rädda Kirunabon var från luften.  ? När larmet kom till oss var jag ute på ett annat jobb och han fick nog ligga på isen ytterligare en dryg timme innan vi var på plats, berättar helikopterpiloten Anders Ahlkvist, Kallaxflyg, som ryckte ut från flygföretagets flygbas i Abisko. Med sig hade han Bo Backe från Kirunas räddningstjänst.  ? Vi flög först över platsen. Sedan beslöt vi oss för att försöka flyga så nära som möjligt så han kunde ta sig in in helikoptern, berättar han. Reservplanen var att släppa ned en räddningslina som Kirunbon kunde säkras och lyftas med.  ? Jag flög in cirka 20 meter från platsen där han låg och hovrade sedan sidledes med helikoptern mot honom. Det gällde att hålla ögonen både på isen och på honom. Om helikopterns landningsställ slog i isen kunde isen brista och Kirunabon hamna i vattnet.  ? Det gällde att sakta sakta komma närmare. Landningsstället var nog inte mer än två centimeter från isen under hovringen, berättar Anders Ahlkvist som har mer än 30 års yrkeserfarenhet som helikopterpilot. Till sist kom man så nära att Bo Backe kunde överräcka en säkringslina till Kirunabon.  ? Först hoppade hunden in, sedan drog vi in killen, berättar Anders Ahlkvist vars mångåriga erfarenhet kom väl till pass. Innan själva räddningsinsatsfasen talade man med Kirunabon via telefon.  ? Bosse Backe pratade med mig och frågade hur jag hade det och sa åt mig att ta det lugnt och ligga still. Det gjorde att man kände sig trygg. Men visst var jag skärrad där jag låg. Det var vatten på isen och jag var genomblöt och nedkyld och kunde inte röra mig under nästan två timmar. Jag är glad att jag lever. Köper flytoverall  ? Det jag ska göra nu är att köpa mig en flytoverall, säger Kirunabon som hoppas hans upplevelse ska utgöra en varning för andra. I söndags gjordes försök att bärga snöskotern som låg på fyra till fem meters djup. kenth.bergmark@kuriren.com 0970/101 80

Tvingades ligga blickstilla på isen

En dramatisk räddningsinsats utfördes på Torneträsk i lördags kväll.Utan möjlighet att röra sig tvingades en 30-årig Kirunabo ligga blickstilla på svag is i timmar och invänta räddning från luften.Varje rörelse skulle innebära att isen brast.

En dramatisk räddningsinsats utfördes på Torneträsk i lördags kväll.
Utan möjlighet att röra sig tvingades en 30-årig Kirunabo ligga blickstilla på svag is i timmar och invänta räddning från luften.
Varje rörelse skulle innebära att isen brast.