Gruppen med franska turåkare startade i Nikkaluokta vid 12-tiden på söndagen. Målet för dagen var Kebnekaise fjällstation. Det var den första planerade etappen på en tiodagars tur till Abisko. När gruppen lämnade Nikkaluokta snöade det.
– Vi missade leden från början. Det snöade men vi kände oss säkra och följde skoterspåren, säger Laya Chevassus, en av kvinnorna i sällskapet.
Gruppen fortsatte åka och först efter sex timmar upptäckte de sitt misstag.
– Vi kunde inte hitta fjällstationen. Vi skulle åka 19 kilometer och jag hade en känsla av att vi redan hade gjort det, det verkade konstigt. Så vi stannade och försökte se på kartan var vi var och använde GPS.
Istället för att åka västerut, mot Kebnekaise, hade de åkt norrut, in i Vistasdalen. Gruppen var ungefär 9 kilometer från Vistasstugan. Men det var riktigt blåsigt och gruppen hade börjat frysa. Istället sökte de franska turisterna skydd i Lisas stuga över natten.
De gjorde upp en eld i spisen i stugan och åt soppa och frös så att de inte kunde sova. De hade ingen täckning med mobiltelefonerna och kunde därför inte kontakta någon. Under tiden var fjällräddningen ute och sökte efter sällskapet hela natten, men i fel dalgång.
– Vi försökte prata lite för att inte släppa loss våra rädslor, vi pratade mycket om våra valmöjligheter. En av oss ville åka redan på natten för att ringa fjällräddningen och tala om att vi var ok, han ville åka ensam, men vi tyckte inte att det var någon bra idé, det blåste så hårt, säger Laya Chevassus.
Klockan halv sex på morgonen lämnade hela gruppen stugan. Laya Chevassus var framme i Nikkaluokta först. Hon ringde fjällräddningen efter vägen.
När Norrbottens Media träffar gruppen sitter de på turistanläggningen i Nikkaluokta och äter mat. Alla mår bra, om än lite trötta.
– Vi är alla lättade. Det är lätt att skratta nu, men man vet aldrig med naturen och vädret, ibland känner man sig väldigt liten, säger Laya Chevassus.
Hur tänker ni om att fjällräddningen har sökt efter er hela natten?– Vi är väldigt rörda över att folk sökte efter oss och försökte ringa för att höra var vi var, folk är så snälla. Jag är inte så säker på att det hade varit så i Frankrike.