Ett år efter att den dödliga olyckan ägt rum under ett läger i Pirttivuopio inledde åklagare Ulrika Schönbeck en utredning som nu lett till åtal. Rättegången inleds nästa vecka och innehåller två delar.
LÄS MER: Kritiken från de anhöriga efter dödsolyckan
Dels en civilrättslig rörande skadestånd för de anhöriga till en omkomne, dels en straffrättslig där piloten står åtalad för vållande till annans död. I åtalet framgår att det är frågan om pilotens oaktsamhet som ska prövas.
– I bevisningen framgår att vädret den dagen var väldigt molnigt och planet kanske aldrig skulle ha lyft. Så frågan är om det rör sig om straffbar oaktsamhet, säger chefsåklagare i Luleå Thomas Ennefors.
Oaktsamheten som piloten uppvisade ska enligt stämningsansökan ha bestått i att: Flygningen påbörjats i alltför molnig väderlek, att flygningen ska ha varit för avancerad för en förstagångsflygning (Det var Einar Holmes första gång i ett segelplan) samt att planet ska ha flugits för nära molnen.
LÄS MER: Därför omkom Einar, 18, i flygolyckan
LÄS MER: "Det var första gången han flög"
Att det dröjt nästan tre år efter att olyckan inträffade innan åtal väcks förklaras av att exempelvis Haverikommissionens utredning tagit tid.
– Av hävd brukar den här typen av mål bli gamla, eftersom det tar lång tid att utreda, säger Stephan Eriksson, jurist och advokat vars expertis är just flygrätt.
Eriksson företräder de anhöriga till Einar Holme i frågan om skadestånd efter olyckan. Målet i sig är högst ovanligt eftersom det rör just luftfart, säger Thomas Ennefors.
– Inom vanlig vägtrafik finns gått om rättsfall och praxis som underlättar bedömningen av vad som är straffbar oaktsamhet. Inom luftfart finns det väldigt få sådana mål.
Det innebär att även om Kiruna tingsrätt kommer fram till fällande dom kan målet tas hela vägen upp till Högsta Domstolen för att domen ska kunna bli vägledande i liknande mål. Den straffrättsliga förhandlingen leds av förre detta chefsåklagare Håkan Nyman.