En utländsk förare som begår ett trafikbrott på de svenska vägarna behöver i regel inte oroa sig för att betala böter. Det är bara att lämna landet - risken att i efterhand bli spårad är minimal.
Men rattfyllerister, fortkörare och andra trafiksyndare får passa sig.
Det nya EU-direktivet innebär att länder i unionen öppnar upp sina trafikregister för varandra. Myndigheter i ett annat land kan då få information om lagöverträdaren.
- Syftet är ju att få ner antalet döda och svårt skadade i trafiken så det är naturligtvis välkommet. Kör man för fort ska man bli föremål för någon åtgärd från samhällets sida, säger Anders Drugge, chef för Rikspolisstyrelsen ATK-sektion som är baserad i Kiruna.
230.000 ärenden årligen
ATK står för Automatisk Trafiksäkerhetskontroll och på sektionen i Kiruna utreds alla fortkörare som fastnat på bild i hastighetskameror runt om i Sverige.
Totalt hanterar de 230.000 ärenden per år. Ungefär fem procent, 10.000 ärenden, gäller utomnordiska fordon.
- Om man som utländsk förare vet att risken är otroligt liten att bli fälld för brott finns risken att man kör lite fortare, säger Anders Drugge.
Senast den 7 november 2013 ska Sverige ha anpassat sig efter EU-direktivet. Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen ska enligt ett förslag administrera systemet i Sverige.
- Tanken är ju att vi ska ha ett samarbete inom EU som innebär att vi ska kunna lagföra, exempelvis, tyskar som fastnar i vårt ATK-system. På motsvarande sätt ska de kunna lagföra svenskar.
Utöka verksamheten
Direktivet är en del av EU:s handlingsprogram för trafiksäkerheten 2011-2020. Som det ser ut nu dör ungefär 35.000 människor varje år på unionens vägar. Målet är att halvera antalet döda till år 2020 - och då gäller det att hålla koll på hastigheten.
För ATK-sektionen i Kiruna resulterar direktivet i ökad arbetsmängd. Med hur mycket vet inte sektionschefen Anders Drugge i det här skedet.
- Det skulle kunna vara så att det innebär att vi måste utöka verksamheten. Men det är svårt att sia om redan nu.
Det finns potentiella problem med direktivet. Identifikation sker med hjälp av foton ur pass- och körkortsregistret. I Sverige ger de flesta trafikbrott enbart böter i straffskalan. Därför kan ett land vägra lämna ut dessa uppgifter.
- Det är en detaljnivå som jag inte kan svara på. Man håller ju på att titta över detta. Till exempel vad det innebär att vi har föraransvar i Sverige medan man i andra länder har ägaransvar, säger Anders Drugge.