BB i Kiruna stängde i februari 2001. Ungefär samtidigt stängdes även BB i Kalix och Piteå.
– Det var ingen rolig tid när man tog de här, för mig, idiotiska besluten om att stänga ett väl fungerande BB, säger Lars Törnman, som då var kommunalråd och partiledare för Kirunapartiet.
Han gick i bräschen för de kraftiga protester mot BB-stängningen som uppstod i Kiruna.
– Det som var positivt var det enorma engagemang som Kirunaborna hade under de där åren. Men när BB försvann så försvann också förtroendet mot överheten, i det här fallet landstinget, säger han.
I september 2000 arrangerades en demonstration på E10:an. Ett hundratal personer stängde vägen under 20 minuter. Lars Törnman hade hoppats på större uppslutning.
– Men det var en stark markering. Vi visade sårbarheten, att vi bara har en väg till och från Kiruna när det gäller akuta fall, men inte ens det hjälpte, säger han och fortsätter:
– Det har ju varit incidenter, bara i min familj känner jag en som hade födsel efter vägen mitt i natten. Det är en trygghetsfråga, men samtidigt är det också en överlevnadsfråga och en framtidsfråga. För att ett samhälle ska kunna leva och frodas så är det viktigt att man har möjlighet att föda barn i sin egen kommun, säger han.
Glenn Berggård (V) är vice ordförande i landstingsstyrelsen sedan två år tillbaka.
– Vad jag har förstått så har förlossningsvården förbättrats i Norrbotten under de här 15 åren. Antalet bristningsskador har minskat och vi fortsätter att ha låg andel kejsarsnitt. Vi ligger väldigt bra till nationellt sett när det gäller förlossningsvården.
Glenn Berggård tycker beslutet att stänga BB i Kiruna var rätt.
– Ja, det antar jag att det var. Det är få förlossningsenheter som har lägre siffror på antal förlossningar än vad vi har på Gällivare sjukhus. Det är bara tre till i landet som har färre förlossningar, säger han.
En som fortsätter kampen för ett BB i Kiruna är Monica Thelin, Lapplandsupproret. Hon har samlat ihop berättelser från kvinnor i Kiruna som berättar om sina erfarenheter av att föda barn i Gällivare.
– De har fått en väldigt jobbigt situation. Graviditetstiden brukar förknippas med harmoni och att man ser fram emot det nya livet, men för Kirunaföräldrarna blir det en lång tid av oro för att hinna till Gällivare i tid. Sedan måste de också ner dit för ett antal undersökningar, säger Monica Thelin.
I berättelserna beskriver kvinnorna om sin oro över att inte hinna fram till Gällivare. För många har det resulterat i ett beslut att inte skaffa fler barn.
– Många är oroliga för resan, och inte bara resan då man ska föda, många måste åka ner för undersökningar också, säger Monica Thelin.
Glenn Berggård förstår att kvinnor är oroliga över avståndet till BB och menar att det inte bara gäller kvinnor i Kiruna.
– Många av födslarna som sker är ju med föräldrar som har åkt ännu längre sträckor än vad man åker från Kiruna. Från Arvidsjaur, Arjeplog och Pajala och så vidare är det ganska långt innan man kommer till ett sjukhus, säger han.
Två BB i Norrbotten räcker gott och väl anser han.
– Det finns bara 250 000 invånare i det här länet. Om man tittar rent befolkningsmässigt så hade det räckt med ett, men när man tittar på avstånden så behövs det två, säger han.