De blir först i Sverige med att forska på speciella rymdtekniska system som ska användas både i övre atmosfären men också längre ut i rymden. Att skicka avancerad elektronik och teknik upp till rymden ställer extra hårda krav på bland annat storlek, energiförbrukning och tålighet mot strålning.
Det är närheten till såväl Institutet för rymdfysik och raketbasen Esrange som gör att LTU vill satsa i just Kiruna.
- Vi har infrastruktur och kan prova saker på ett sätt som inte andra har möjlighet att göra tack vare närheten till Esrange och IRF. Jag ser att just den här miljön gör att vi sticker ut, säger Jonas Ekman, prefekt vid institutionen för system- och rymdteknik vid LTU.
Fördubblad forskning
Satsningen gör att LTU:s forskningsverksamhet i Kiruna kommer att fördubblas. Nu ska en professor rekryteras och inom ett år hoppas man på att ha tio nya forskare på plats på rymdcampus strax utanför Kiruna.
Stefan Buehler är professor inom rymdteknik och leder den forskningsgrupp som i dag håller till i Kiruna. Forskningen där handlar mer om mjukvara och att tolka data från satelliter men nu hoppas han på att de två olika forskningsområdena ska kunna samverka.
- Den nya forskningen kommer att komplettera den forskning som vi redan har, säger Stefan Buehler.
"Ny expertis"
Även studenterna kan räkna med förbättringar, även om de själva kanske inte väljer att delta i själva forskningsprogrammet.
- Det är inte bara positivt för doktoranderna utan med nya professorer så kommer även nya kurser och nya möjligheter och självklart ny expertis, säger Christian Semne Olsson som studerar på civilingenjörsprogrammet i rymdteknik.