Vi sitter och dricker kaffe vid matbordet i huset han till stora delar, invändigt, har byggt själv. Värmen från täljstenskaminen ger en gemytlig temperatur. Tiken Kiva, fem år, en irländsk setter, påkallar ständigt uppmärksamheten
Lars Törnman, den gamle gruvarbetaren, fackkämpen och politikern har tagit klivet ut ur rampljuset. Han säger sig inte saknar uppmärksamheten men han påtalar flera gånger vilken rolig tid det var när han var Kirunas kommunalråd under flera år. Lars Törnman kallades tidigare för "Jesus från Soppero" och det äger väl en viss riktighet men sedan elva år tillbaka bor han tillsammans med hustrun Ulla i Kurravaara, cirka 15 minuters bilresa från Kiruna.
– Jag är född och uppvuxen i Nedre Soppero som nummer 3 av 7 barn. Pappa körde taxi och mamma jobbade under stora delar av sitt liv som hemmafru, säger han.
Som 14-åring flyttade han till Kiruna för att gå realskolan men hoppade av efter ett år och började jobba som "pinnpojke" åt Siab när Bolagsskolan skulle byggas.
– Och nu ska den rivas, säger han.
Han gjorde sedan klar realskolan och efter examen blev han återigen pinnpojke.
– Under den tiden tog vi markprover och satte ut den planerade Norgevägen som började byggas några år senare, säger han med stolthet i rösten.
Inte ännu fyllda 19 år drog han söderut, till Trollhättan där han fick jobb på Saab Scania.
– Jag trivdes bra där nere och tanken var att återvända efter militärtjänsten men då fick jag jobb hos LKAB.
– I 17 år jobbade jag under jord, i fronten, som sprängare och lastare. Vi var längst nere i gruvan, där nere jobbade det bara finländare och tornedalingar. Alla pratade finska. Högre upp i gruvan och på kontoren pratades det bara svenska. Så var det på den tiden, säger Lars Törnman.
Lars Törnman blev 1989, vid en ålder av 38 år, ordförande för Gruvtolvan, då han röstades in under stormiga former. Året efter ersattes övriga socialdemokrater i fackklubbstyrelsen med politiskt obundna ledamöter, och inför 1991 års val drog Gruvtolvan in sitt stöd till Socialdemokraterna med motiveringen att de inte förde en arbetarvänlig politik.
Ordförande Lars Törnman var omåttligt populär bland gruvarbetarna.
Vad berodde popularitet på?
– Jag gick ofta ner i gruvan och snackade med gubbarna och det var uppskattat. Så hade det inte varit tidigare, säger han.
I den här vevan uppdagades den så kallade Kirunahärvan som i stort handlade om korruption inom Kiruna kommun. Gruvarbetare med gruvtolvans ordförande Lars Törnman i spetsen gick ut och hotade med att starta ett nytt parti ifall inte rättvisa skipades.
Ingenting hände som kunde vända skutan åt rätt håll, enligt Törnman. Där och då startade han tillsammans med bland annat Lars Winsa Kirunapartiet.
Det var under den här tiden du blev utsparkad ut ur facket under uppmärksammade förhållanden, berätta?
– Det fanns planer att lägga ner gruvarbetarfacket, något vi motsatte oss. Jag blev nedkallad till förbundsstyrelsen i Stockholm och där blev jag utesluten ur facket, jag var tydligen illojal, ansåg herrarna i förbundsstyrelsen.
Vad hände sedan?
– Ryktet hade spridit sig att jag fått sparken som Gruvtolvans ordförande. Jag satte mig omedelbart på flyget hem till Kiruna. Gruvarbetarna hade, dagen efter uteslutningen, snabbt kallat till medlemsmöte med en enda punkt på dagordningen - vem är Gruvtolvans ordförande?
Jag har förstått att det var ett möte i det närmaste hundraprocentigt deltagande. Vad beslutades på mötet?
– Med ett rungande bifall så blev jag vald till ordförande igen, något som även LKAB godkände, utan att vara med i facket. Det här blev för mycket för förbundet och sedan blev jag åter medlem i facket.
Men förbundsstyrelsen kom att ändra sig, varför?
– Efter långa förhandlingen i LO-borgen så tvingades till slut förbundsledningen acceptera gruvarbetarnas vilja. Jag blev åter medlem och återinsatt som ordförande.
I den här vevan tog din politiska karriär fart. Kirunapartiet dominerade den politiska kartan i Kiruna, berätta?
– Plötsligt blev vi största parti i Kiruna, säger Lars. Valsegern gjorde att vi kom in i Kiruna fullmäktige där vi blev största partiet.
Övergången till Kirunapartiet gjorde att han blev utesluten ur det Socialdemokratiska arbetarpartiet.
Törnman var ensam Kirunas kommunalråd under mandatperioden 1994–1998. Mandatperioden efter, 1998–2002, delade Törnman kommunalrådsjobbet med socialdemokraten Harald Ericson på uppdraget.
Inför valet 2002 bildade Törnman Norrbottenspartiet tillsammans med representanter från Kirunapartiet och Norrbottens Sjukvårdsparti med Kenneth Backgård i spetsen. Syftet var att ta sig in i riksdagen med hjälp av tolvprocentsspärren inom en valkrets. Försöket misslyckades eftersom Norrbottenspartiet bara erhöll 9,1 procent av rösterna.
– Det såg länge ut som att vi skulle ta oss in i riksdagen. Det var också högt uppsatta sossar som ringde på valnatten och gratulerade oss. Vi var nära men det gick inte. Det hade varit kul att få röra om i grytan i riksdagen men tyvärr.
Han återkom dock som kommunalråd i Kiruna kommun 2008 då han regerade tillsammans med socialdemokraten Kenneth Stålnacke till 2010. Under den perioden var allt förlåtet och Törnman fick återvända till det socialdemokratiska partiet.
Han har inte riktigt släppt politiken ännu. Från 2019 är Lars Törnman ledamot i Tekniska verken i Kiruna. Han är också ledamot i fullmäktige.
Efter Soppero och lägenheten inne i Kiruna hittar vi idag, sedan elva år tillbaka, i Kurravaara.
– Sjövägen är det inte långt till ishotellet i Jukkasjärvi. Tittar man noga kan man nästan ishotellet från min altan.
Det går inte att undkomma att han är stolt över sitt hus. Han har byggt stora delar av huset, plus garage och andra tillbyggnader.
– Mina intressen är jakt, skidåkning och att bygga saker. Det är vad jag sysselsätter mig med. Sedan har jag ju min hund, bästa kompisen Kiva. Hon följer mig vart än jag går, bättre sällskap kan man inte ha.
Du är en av anledningarna till att nya Kiruna nu byggs österut och inte norrut som förslaget var i början. Hur kommer det sig?
– Vi tittade på det norra förslagen men kom underfund med att nya Kiruna borde byggas österut och då klubbades mitt förslag, så visst, trots att jag lagt av med politiken kommer mitt förslag att leva vidare.
En sak han fortfarande kan är att snacka och under de nästan två timmar långa samtalet vid köksbordet är det aldrig tyst. Han berättar om när han var med på Fångarna på fortet, att han har åkt Vasaloppet två gånger.
Apropå Vasaloppet?
– Jag försökte få hit en liknande tävling som Vasaloppet för många år sedan. Det sprack eftersom vi inte kom överens med renägarna.
Under några hektiska år ville alla ha en del av Lars Törnman. Han sågs ofta i lokalpressen, kvällstidningar, radio och tv.
Det här gjorde att du fick ta emot en del utmärkelser, bland annat av Sveriges ledande chefredaktörer, stämmer det?
– Jag minns en gång, tror det var i SVT då jag blev valt till "Sveriges olydigaste svensk" av Sveriges ledande chefredaktörer med motiveringen "Hans respektlösa sätt att retas med överheten, styrd av äkta känsla för rättvisa och solidaritet”.
Hur mår du annars då?
– Jag har ju en sväng av diabetes så det gäller att ta det lugnt, sedan lider jag av hälsporre och det är ett sattyg då jag promenerar med hunden och det gör ont när jag åker skidor, men det går väl över.
Du var också med i en tävling att simma i en isvak, hur gick det?
– Det gick bra, jag vann och det trots att jag inte är simkunnig
Något annat du vill berätta om?
– Jag har badat bastu med Juha Mieto.