Svenskt tekniklabb sänds upp

Dubbelsatelliten Prisma blir ett svenskt rymdlaboratorium. Bland annat provas formationsflygning.
Uppsändning planeras till 2008.
Esrange ska tjänstgöra som markstation.

KIRUNA2005-09-17 06:30
Prisma består av en moderfarkost och en dotterfarkost. Vikten blir blygsamma 200 kilo.<br>Prismaprojektet går ut på att skapa ett flygande tekniklaboratorium i rymden. Detta ska utveckla ny teknologi som är nödvändig för framtida europeiska forskningsprojekt.<br>Prisma leds av Sverige men svenskarna har de stora europeiska rymdnationerna Frankrike och Tyskland som partners.<br>Första projekt<br>Dubbelsatelliterna ska också <br> stärka svensk rymdindustri och dess position i Europa.<br> som första projekt i Europa demonstrera automatisk formationsflygning med instrument och sensorer som utvecklats på den här sidan Atlanten. Formationsflygning kan användas när forskare vill bygga stora antenner med hjälp av flera små enheter i stället för en stor. Tekniken kräver hög precision och kraven på mätsystem, manövreringsorgan, navigation och styr-reglerteknik är avancerade.<br> befästa den gamla svenska specialitén med snabb och billig utveckling av satelliter.<br>Prismasatelliterna kommer att kosta 150 miljoner kronor, men då tillkommer kostnader för uppsändning och drift. <br>Möjligen kan ryska bärraketen Dnepr utnyttjas och uppskjutningen är planerad till senare delen av 2008.<br>Agerar markstation<br>Esrangebasen är preliminärt utsedd att agera markstation.<br>&nbsp;? Vi tänker oss att Esrange blir operatör här, precis som med Odin. Sedan får Esrange vissa uppdrag från Rymdbolaget i Solna, säger Staffan Persson, projektledare på Rymdbolaget. Vi funderar alltså längs de linjerna att Esrange blir inblandat som vanligt.<br>Befintligt utrustning på Esrange kan användas. Forskningssatelliten Odins kommunikationsmodell är möjlig att nyttja.<br>Kort livslängd<br>Livslängden för Prisma blir kort. Bara åtta månader.<br>&nbsp;? Det här är inget vetenskapligt uppdrag. Så fort vi tycker att vi kunnat demonstrera tekniken är vi klara. Man kan i och för sig tänka sig att hänga på instrument, men i vår kravlista påstår vi att vi klarar att genomföra experimentdelen på åtta månader.<br>Någon Prisma 2 syns inte vid horisonten.<br>&nbsp;? Men kanske kan jordobservationssatelliten Svea (som ÖB vill ha som kommunikationssatellit) bygga på en del system och teknik från Prisma.<br><br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om