Berget Nuolja sett från öst. Bilden är tagen 2013.
Larven frossar på fjällbjörkens blad, som blir vanskapta och skapar bruna partier i den gröna massan av fjällbjörk. I vissa fall blir resultatet stora, spöklika arealer där träden är helt uppätna och kala.
– Vi ser redan nu att det är tydliga skador på träden, säger forskaren Keith Larson, som är baserad vid forskningsstationen i Abisko.
I trakten finns till och med äldre områden där skogen inte bara ser död ut, utan där träd dött på riktigt.
– Det finns döda träd, exempelvis i trakterna av Nuolja och väster om Björkliden. En svit av flera års påverkan från larverna gör att träden riskerar att dö, säger Larson.
Björkmätarlarvens population rör sig i en cykel om ungefär tio år. Den senaste invasionen där larven orsakade stora skador inträffade kring åren 2012 och 2013.
Trots att angreppen är kraftiga redan i år tror Larson att toppen inte är nådd.
– Jag tror att "peaken" blir nästa år.
Björkmätarlarven äter löven på fjällbjörken, vars blad blir brunfärgade och missformade.
Klimatförändringarna med varmare och fuktigare väder kan gynna björkmätarlarven.
– Vi kan inte slå fast att storleken på utbrottet är kopplat till klimatförändringar. Men om vintrarna är milda påverkas larvens överlevnad. Vid minus 32 grader eller lägre i fyra, fem dagar i svit dör larverna. Vi har inte haft så kalla temperaturer de senate åren. Larverna har haft god tid att bygga upp sig på, säger Keith Larson.
Det område som är under attack i dagsläget är främst från Kårsadalen till östra sidan av Nuolja. Larverna sprider sig hela vägen upp efter berget.
– Faktum är att det är tre olika arter av larven som attackerar björkarna. Deras aktivitetsperioder överlappar varandra och skapar en längre, sammanhållen period som är förödande för skogen.
Det är inte bara larven som invaderar Abisko. På hösten har den utvecklats till en fjäril. Den här bilden är tagen i september 2012, vid ett förra större utbrottet.
Abiskoforskaren ser dessutom tecken på att björkmätarlarverna inte nöjer sig med att äta björkblad.
– Vi ser att även vide och till och med blåbärsriset påverkas, säger han.
Keith Larson säger att han förstår att larvens effekter på naturen kan förskräcka människor. Men som forskare tycker han det är intressant, och han framhåller också att björkmätarlarvernas framfart kan få positiv effekt på andra delar av den naturliga kedjan.
– När löven blir deformerade når mer solsken skogens "golv", vilket inledningsvis gynnar tillväxten av gräs och högre, blommande växter. Larverna blir också föda till fåglar. I ett längre perspektiv gynnas gnagare, exempelvis lämlar vilket gynnar ugglor och andra rovfåglar.
Abisko nationalpark.