Stopp för kremering

Länsstyrelsen gav krematoriet i Kiruna nya gränsvärden att hålla sig till. Dessa kräver att dyr och avancerad reningsutrustning måste installeras i det gamla K-märkta krematoriet. Därför överklagades beslutet först till miljödomstolen och sedan till miljööverdomstolen. Båda domstolarna gick på samma linje och menar att krematoriet måste minska utsläppen av framförallt kvicksilver.
Ville förbjuda
– Först ville länsstyrelsen förbjuda att vi kremerar så här centralt i Kiruna. Det överklagade vi och då fick vi rätt att bedriva kremationsverksamhet i centrala Kiruna. Villkoren var dock att vi måste etablera en bättre rening av restprodukterna, säger Roland Rova, kanslichef på Kiruna kyrkliga samfällighet.
Samfälligheten tyckte att kraven var för hårt satta mot deras verksamhet och dessutom menar de att det finns andra viktiga aspekter i sammanhanget.
Problematiskt
– Problematik som vi stöter på om vi skulle installera det som länsstyrelsen sätter krav på är stadsomvandlingen, de få kremationer som utförs och att det är en K-märkt byggnad, säger Roland Rova.
Eftersom miljööverdomstolens dom inte går att överklaga finns inget annat alternativ än att sluta kremera vid nyår, då länsstyrelsens beslut om minskade utsläpp börjar gälla.
En ny anläggning i Kiruna skulle kosta uppemot 15 miljoner kronor. Att genomföra de förändringar i nuvarande krematoriet skulle kosta 5–10 miljoner mer än att bygga nytt, menar Roland Rova. Det skulle därför bli oskäligt höga investeringar i förhållande till antalet kremationer eftersom man bara utför 100–130 kremeringar per år.
Många transporter
Alternativen är att transportera de avlidna till Gällivare men deras kremationsanläggning har dispens för att användas och blir därför endast en kortsiktig lösning.
– Alternativet är att kremera i Harstad, Norge. Eller så är sista alternativet att vi får kremera i Luleå och då är det 70 mil tur och retur. Kan det vara etiskt? frågar sig Roland Rova.