Stadsflytten i fokus

Den gruvverksamhet som utgjorde grund för samhällsbildningen i landets allra nordligaste del står inför en ny utvecklingsfas som innebär ett radikalt ingrepp i den för människorna invanda fysiska miljön som också kommit att prägla invånarnas sätt att betrakta och beskriva sig själva. En unik situation ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Helgens konferens utgår på olika sätt från de väntade förändringarna av kulturmiljön. Första närkontakten För riksantikvarie Inger Lilieqvist utgör helgens konferens den första närkontakten.  ? Det handlar om en förändring av hela samhället. Vi ansvarar för en del frågor i den stora strukturen och då måste vi in i samtalen på ett tidigt stadium där planeringen sker och göra våra experttillägg utifrån vårt ansvarsområde, bevarandet av kulturarvet, och att de aspekterna beaktas, säger hon.  ? Det gäller både att prata med folk i största allmänhet och gå in i samtal som i dag och finna en bra arbetsmetod. Det handlar både om forskning och om hur människorna värderar sina miljöer i dag och fånga upp det och skriva ned det och se till att alla aspekter kommer med. Svår planering Arkitekten och teknologie doktor Jerker Söderlind, KTH, menar att två kontrasterande samhällsekonomier möts i utformandet av det framtida Kiruna.  ? Förr byggdes samhällen och städer av dem som hade pengarna och det var antingen skattepengar eller bolagspengar och man gav folk det man tyckte folk skulle ha. Från och med 1980- och 1990-talen har vi en helt annan ekonomi i Sverige, säger han.  ? Det är inte längre staten som står för bostadsbyggandet. De som betalar är de som ska bo någonstans. Och då är det de som faktiskt bestämmer hur det ska vara. Förr skapades ett utbud av en enda sorts stad. I dag är situationen motsatt därför att det är efterfrågan som styr och då blir det mycket knepigare att vara planerare eller politiker.  ? I de nya Kiruna kanske man då flyttar ?Bläckhornen? och låter människorna köpa dem. Då kanske ?Bläckhornen? också kommer att förändras när någon, ?O hemska tanke? vill bygga ut. Då vidareutvecklar man kulturarvet och historien och undviker att göra ett ?Skansen? av det. Hänsyn till olika tidsepoker Filosofie doktor Emelie Eriks-son erfarenheter från att ha studerat förändringen av Stockholms innerstad framhåller vikten av att också ta hänsyn till olika tids-epokers värderingar.  ? Projektet föds i ett samhälle och förverkligas i ett annat och under tiden är det enormt mycket som hinner förändras. Det är inte bara byggnader som flyttas. Nya värderingar uppstår när samhället vidareutvecklas och den typen av abstrakta värden är svåra att mäta. Därför är oerhört viktigt att man också tänker på upplevelsen av en stad, säger hon.  ? Det kan se jättefint ut i planer och dokument. Men det kan bli en helt annan sak när det gäller fysisk verklighet. Stadens atmosfär förändras och en ny gemenskap och trygghet ska byggas upp. Förändringen av Stockholms innerstad var så genomgripande och radikal och pågick under så oerhört många år att värderingar hann förändras som gjorde det i allra högsta grad klart att visionen föddes i ett samhälle och förändrades i ett annat.  ? Det var också det som gjorde att det blev oerhört kritiserat och ifrågasatt och det har tagit 40 år att få folk att uppleva det som sin stad. Hans Swedell är kommunens officiella representant vid konferensen.  ? Det vi inte får glömma och det som är det stora och svåra