Sopavgift – men ingen sophämtning

Det finns ingen bilväg till Rolf Välitalos stuga utanför Vittangi. Han har ingen soptunna där. Ändå ska han betala en sopavgift på 500 kronor. "Det är en solidarisk avgift", säger Lars Törnman (S), ordförande Tekniska verken.

"Jag vet inte hur många samtal jag har fått om det här",säger Lars Törnman (S), ordförande Tekniska verken, om den obligatoriska sopavgiften.

"Jag vet inte hur många samtal jag har fått om det här",säger Lars Törnman (S), ordförande Tekniska verken, om den obligatoriska sopavgiften.

Foto: Maria Unga

Kiruna2018-12-13 20:01

Rolf Välitalo bor i Vittangi och har stuga ungefär en mil därifrån, på andra sidan Torneälven. Dit går ingen väg, när Rolf Välitalo ska till stugan är det båt eller skoter som gäller. Han brukar åka dit kanske tio gånger om året och stanna över natten. Soporna tar han med sig hem och slänger i sitt eget sopkärl i Vittangi. Nu har han fått en räkning på en sopavgift för stugan på 500 kronor.

– Vi förstår inte riktigt hur man kan ta betalt för någonting som man inte utför, det är helt horribelt, säger Rolf Välitalo.

Han har pratat med flera stugägare i samma situation.

– Det är många som är förbannade rent ut sagt när det går till på det här sättet.

I några områden med fritidshus finns en gemensam container eller sopkärl.

– Det är väl ingen som nekar att betala då, när det finns någonstans att sätta soporna. Men ska du sköta dem själv så verkar det horribelt att behöva betala en sopavgift.

Det är inte summan på 500 kronor som stör Rolf Välitalo, det är principen.

– De ska ha 500 spänn om året för att ingenting göra, det är det vi är så upprörda över, säger han.

Lars Törnman förklarar att sopavgiften på 562 kronor per år är en grundavgift för varje medborgare som har en fastighet.

– Jag vet inte hur många samtal jag har fått om det här, folk tycker att det är fel och så vidare. Var går gränsen? Vilken stuga, vilken koja? Då är det enklare att alla har en liten avgift per år. Man har ett solidariskt system som innebär att alla är med och betalar så att vi kan hålla igång en hyfsad renhållning, säger Lars Törnman.

För att hålla nere kostnaderna har Tekniska verken börjat se över systemet med vilka stugägare som betalar och inte.

– Om du är en gång i stugan, lägger handskarna på trappan och åker tillbaka, så är du i princip betalningsskyldig.

Men vad är det han betalar för, det är ingen som hämtar sopor i hans stuga?

– Om vi inte gör så, då kommer alla säga att det är så, de flesta. Då blir det en väldigt stor kostnad för de som är kvar i systemet.

– Vi har varit snälla i 20 år, men nu tänker vi på de övriga som betalar.

Thore Johansson (C) har varit med i Tekniska verkens styrelse i fem år och tar över som ordförande i januari 2019. Han vill inte svara på om grundavgiften är rimlig.

– Det vill jag inte uttala mig om, om den är rimlig, det finns en förklaring och jag kan den inte i detalj. Vi har fått många konstiga grejer som man har tittat på, några har gått att justera, andra inte. Men jag kan inte svara på det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om