Solstormar kan lamslå samhället

Har du koll på hur veckans rymdväder ska bli? Förmodligen inte. Faktum är att vi kan bli bättre på att förutspå rymdväder – det är ett av många projekt som Institutet för rymdfysik (IRF) just nu arbetar med.

Satellit. En pappmodell i skala 1:1 av den enda fullfärdiga satelliten som byggts av IRF.

Satellit. En pappmodell i skala 1:1 av den enda fullfärdiga satelliten som byggts av IRF.

Foto: Jessica Tervaniemi

Kiruna2017-10-07 09:00

Vad många av oss inte tänker på är hur integrerat vårt samhälle är i rymden. Rymden finns överallt - vart vi än tittar.

Du vaknar upp på morgonen, slår på tvn och tittar på vädret, information som är hämtat via satellit. Frukostägget som du steker i teflonpannan är en produkt som vidareutvecklats för rymdverksamhet. Sedan sätter du dig i bilen och slår på GPS:en som hämtar information från en annan satellit. Och sådär fortsätter det.

– Det är rymd överallt men vi tänker inte på det. Man tänker på det när det slutar fungera, det är något som är sårbart för vårt samhälle, förklarar Ella Carlsson Sjöberg.

Hon är ny projektledare i ett projekt där man ska försöka ta reda på mer om rymdväder – alltså solstormar som når jorden och påverkar samhället. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finansierar projektet med drygt 20 miljoner kronor under en femårsperiod.

– De vill bli bättre på att förstå hela kedjan från solen till jorden och kunna förutspå rymdväder och hur det påverkar infrastrukturen i Sverige. Det kan påverka radarn på en flygplats eller slå ut el-nätet. En rad olika viktiga infrastrukturer, säger Ella Carlsson Sjöberg.

Hur duktiga är vi på att förutspå rymdväder i dag?

– Vi kan en hel del, men det här projektet syftar till att vi ska bli ännu bättre, det finns modeller som vi vill förbättra.

Hur sårbara är vi för solstormar?

– Det var en incident bara för något år sedan då det var några radarer som slogs ut för flygtrafiken. Och för cirka tio år sedan var det stora delar av el-nätet som slogs ut i Sverige på grund av rymdväder. Och 2003 slogs el-nätet ut för 50 000 Malmöbor på grund av rymdväder. Det händer inte så ofta, men när det händer så vet man lite om vad det innebär.

Rick Mcgregor är informationsansvarig vid IRF och förklarar varför rymdväder är ett viktigt forskningsområde.

– Risken finns att tekniska system som vi litar mer på med satelliter och GPS kan lamslås av riktigt kraftiga solstrålar. Det är viktigt, inte bara för ren nyfikenhetsdriven forskning, utan även för att skydda samhällsinfrastruktur. Det är därför vi får pengar från MSB eftersom att den typen av forskning är viktig för dem, men även för allmänheten.

IRF i Kiruna arbetar med projektet tillsammans med IRF i Uppsala, FOI och Stockholms universitet.

Institutet för rymdfysik (IRF)

En kvart från Kiruna centrum ligger Institutet för rymdfysik (IRF). Här arbetar 101 anställda, varav 55 forskare som samlats från världens alla hörn, för att bedriva rymdforskning och forskarutbildning inom rymdfysik, rymdteknik och atmosfärfysik.

På rymdcampus i Kiruna, där IRF huserar tillsammans med LTU och EISCAT, studeras atmosfären och rymden från jorden, det tillverkas även instrument till satelliter som skickas upp i rymden.

IRF har verksamhet i Kiruna, Umeå, Uppsala och Lund.

IRF:s budget 2016 var 98 miljoner kronor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om