Snuskigt och vidrigt på ett ironiskt sätt

Bandets musik är rågad med associationer och kopplingar åt olika håll och kanter. Ibland låter det som Deep Purple, ibland som Metallica, ibland som Black Sabbath eller typ Status Quo. Ibland låter det till och med som ett Kebnekaise klätt i metal. Men sångaren Ralf Gyllenhammar låter allra mest som Glenn Danzig.
Jag gillar hiten Down in black av exakt samma anledningar som jag äcklas av den – för att den vidrör något förbjudet. Det har något att göra med hur Gyllenhammar uttalar ordet ”black”, tror jag.
Mustasch har en förkärlek för metal-melodier som är lite vidriga och snuskiga på ett ironiskt sätt. Något som bekräftas när de dels smyger in signaturmelodin till Bamse i en låt och sedan mot slutet av konserten drar igång en allsång av signaturmelodin till det gamla barnprogrammet Sagostunden. Även om bandet bygger upp ett bra tryck så kommer de aldrig ifrån den där fåniga känslan.