Hur kan placeringen av butiker, caféer och restauranger bidra till mer liv och rörelse i stadskärnan? Nu intensifieras arbetet med att utveckla en strategi för handeln i nya centrum.
Öppningen av Kirunas nya centrum är planerad till år 2020. Projektgruppen som ansvarar för handelsfrågorna - med representanter från kommunen, Kirunabostäder och LKAB - vill ha strategisk rådgivning för att utforma handeln på bästa möjliga sätt. Man har nyligen valt att samarbeta med konsultföretaget WSP och Christina Blomberg, varumärkes- och konceptutvecklare där, berättar att det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att åstadkomma det för handeln så viktiga flödet av människor.
– När det gäller att utforma handeln i stadskärnan ska man egentligen titta på hela stadskärnan som om det vore ett köpcentrum, säger hon.
Läs mer: "KBAB ska äga handelslokalerna i nya centrum"
Christina Blomberg förklarar att man, när man utformar köpcentrum, alltid utgår ifrån så kallade ankarbutiker. Det vill säga butiker som i sig själva drar mycket folk. Hennes och Mauritz är ett sådant exempel, Systembolaget ett annat. Genom att placera ankarbutiker på ett smart sätt kan man påverka hur folk rör sig i syfte att få dem gå runt i hela köpcentrumet.
– Det viktigt att ha tydliga målpunkter; att det finns ett intresse för människor att gå hela handelsgatan fram för att det händer, eller finns något intressant där framme. Det kan vara en attraktiv butik, restaurang, ett torg eller en verksamhet av destinationskaraktär.
Enligt Christina Blomberg är det klokt att samla butiker med liknande utbud nära varandra i så kallade kluster.
– Man vill ha mycket att välja på. Om du till exempel ska köpa skor är det en klar fördel om många skobutiker ligger bredvid varandra. Som kund upplever du det som väldigt positivt när du slipper springa över halva stan, fortsätter hon.
Läs mer: "Kirunahandlarna vill ha besked om hyra och läge"
I nya centrum ska handeln samlas längs en handelsgata som i sin östliga ände, mot E10:an, mynnar ut i ett volymhandelsområde. Här gäller det att bygga ihop centrumhandeln med volymhandeln på ett klokt sätt, menar Christina Blomberg. Förenklat ska man känna att det är nära till allt. Ankarbutikerna ska placeras i enlighet med en rationell struktur. Så ser det sällan ut i stadskärnor som växt fram naturligt - där kan butiker och verksamheter ha grannar som inte hjälper till att dra kunder och det kan finnas flera dåliga lägen.
– Man måste också plocka bort alla mentala barriärer, exempelvis stora parkeringsytor. Det kan ge bra tillgänglighet, men är de felaktigt utformade kan de lätt bli en barriär, säger Christina Blomberg, som håller fram att det gäller att utforma parkeringslösningar på ett sätt som inte delar av handelsgatan från volymhandelsområdet.
Man ska till exempel inte känna att man måste flytta bilen när man rör sig mellan handelsområdena.
Läs mer: "Därför dröjer etableringarna i handelsområdet"
WSP har tagit fram tre olika inriktningar för utformningen av handeln. När projektgruppen valt ett alternativ ska en konkret butikslokaliseringsplan tas fram. Den förutsätter en noggrann analys av de befintliga handlarnas önskemål och behov vad gäller lokalerna. Butikslokaliseringsplanen ska bland annat också innefatta lösningar för varuförsörjningen. I många stadskärnor är lösningarna för just varuförsörjningen inte alls optimala, berättar Christina Blomberg.