Under onsdagen bad Svenska kyrkan samerna om ursäkt. På plats i domkyrkan i Uppsala fanns Sara-Elvira Kuhmunen, förbundsordförande Sáminuorra.
– Det är en historisk dag att kyrkan ska be om ursäkt och ta ansvar för sina handlingar och vet om att man har gjort fel och vill försöka rätta till det trots att det inte går att gå tillbaka.
Vad betyder en ursäkt från Svenska kyrkan?
– För mig beror det på vad som kommer att hända efteråt, om det bara blir tomma ord eller om de faktiskt tar tag i de här åtagandena som de har lovat och visar på riktigt att man är ledsen för det som har hänt.
En muntlig ursäkt räcker inte?
– Nej, då är det som att man kan sopa över allt som har hänt, vår religion har dött ut, jojken blev en synd, det går inte bara att säga förlåt och så är det bra.
Svenska kyrkan har spaltat upp sitt åtagande i åtta punkter. Där ingår bland annat att kyrkan ska bidra till att stärka och revitalisera de samiska språken och att öka kunskapen och medvetenheten om kyrkans övergrepp mot samerna.
– Skogsfrågan borde vara en egen punkt, det är en stor och aktuell fråga, det känns tråkigt att de inte vågade ta med det i en av punkterna. Kyrkan äger mycket mark och där finns renskötselområdena.
Sara-Elvira Kuhmunen hoppas att svenska staten ska följa kyrkan.
– Jag hoppas att staten också tar tag i det och ber sitt urfolk om ursäkt för hur de har behandlat oss genom tiderna och att det kommer åtaganden även från dem.
Håkan Jonsson, jakt- och fiskesamerna, är Sametingets styrelseordförande.
– Kyrkan har varit väldigt drivande när det gäller det som samerna blivit utsatta för under lång tid. Jag ser det här som en del i en längre process där kyrkan inte bara ska komma med en muntlig ursäkt.
– Svenska kyrkan har stora marker, jag tycker man kan diskutera hur de markerna ska hanteras i framtiden. Svenska kyrkan har också tagit spåtrummor av samerna som nu finns utspridda över hela världen, att kyrkan är behjälplig där i en process att vi får återta dem.
Håkan Jonsson vill lyfta att kyrkan även har varit en stor del i den segregerande processen mellan samer.
– Man drev väldigt hårt att lapp ska vara lapp och att det är en renskötande same, de som inte var renskötare är inte riktiga samer. De har varit drivande i den processen, där ser vi också att de måste vara behjälpliga.