Enhetschefen har varit verksam inom den nu granskade förvaltningen i Kiruna kommun ett antal år. Hon säger att hennes drivkraft har varit att försöka göra rätt. Men känslan av att det är omöjligt inom den förvaltning där hon jobbar bara växer. Det började redan när hon var ny på sin post och fick en genomgång av hur kommunens ekonomiska system fungerade.
– Jag upptäckte snart att det var något som inte stämde med tankningen av tjänstebilar.
Bilarna, som användes inom en kommunal verksamhet, skulle köras med diesel. Ändå hade någon eller några personer köpt vanlig bensin för stora belopp under flera år. Enhetschefen talade om för sin dåvarande chef att hon tänkte polisanmäla det, men fick till svar att hon skulle låta bli eftersom det ändå inte gick att bevisa vem som låg bakom tankningarna.
I revisionsrapporten skriver Ernst och Youngs revisor att "det är sannolikt att uppdagade brister inte är av isolerad karaktär och vi rekommenderar därför att kommunen gör vidare utredningar av områden som inte har berörts av detta uppdrag". En rimlig rekommendation som kommunen bör följa, tycker enhetschefen.
Hon har nu kompletterat sin polisanmälan mot den avdelningschef som hon i vintras anmälde för urkundsförfalskning. Detta efter att hon upptäckt ytterligare en matbeställning med sin namnteckning på. Inte heller den beställningen har hon gjort. Tiden efter att hon gjorde polisanmälan i vintras har varit påfrestande, mörk och hemsk, berättar hon.
– Jag har förstått att kulturen inom denna förvaltning är att blunda oavsett vad som pågår, brottsligt eller ej. Tystnad premieras. Jag har riskerat mitt liv och min hälsa. Jag har blivit isolerad på min arbetsplats och ifrågasatt för vad jag har gjort.
Hon menar att förvaltningsledningens och kommunledningens vägran att svara på frågor handlar om att man vill få bort det som har hänt från dagordningen.
–Så här blir det när någon i hopp om förbättring påtalar brister i rutiner och andra felaktigheter. Man uppfattas som besvärlig och jobbig. Men problemen med den psykosociala arbetsmiljön ökar, personalen mår dåligt och lider i tysthet. Det är så det ser ut idag.