I det öppna brev som Norrbottens Media berättade om under måndagen riktades kritik mot sättet som fackligt aktiva och skyddsombud bemöts av arbetsledningen på LKAB. I brevet fanns uppgifter om att ombud känts sig tvingade att sluta. Vi har pratat med en person som valt att lämna sitt uppdrag som skyddsombud på grund av chefernas bemötande.
– För mig blev det så psykiskt jobbigt att jag inte ville ha kvar uppdragen.
– När jag började gick det bra om man kom med synpunkter, men med tiden kändes det som att man blev mer och mer besvärlig för cheferna när man hade synpunkter på säkerhet eller besiktning, säger hen.
Situationen kulminerade efter ett möte i anslutning till ett driftstopp där det lyftes frågor om just besiktning och ansvarsfrågor.
– Efter det mötet blev jag indirekt utfryst av den ansvariga chefen, säger den anställde.
Hen menar att alla blir förlorare på att tillbud inte utreds ordentligt och synpunkter inte tas på allvar.
– Händer ett tillbud och det inte utreds, då blir ju arbetslusten därefter och stämningen på arbetsplatsen blir dålig.
Den LKAB-anställde vittnar också om att kollegor valt att inte anmäla olycksfall så som mindre tillbud där man klämt ett finger – sådant som enligt rutinerna trots allt ska anmälas. Förut var det så att den skadade tillsammans med sin närmsta chef och ett skyddsombud genomförde ett möte efter tillbuden.
– Jag vet inte hur det är nu, men under en period blev man då inkallad till ett möte där det kom höjdare från olika avdelningar och situationen kändes som ett korsförhör. Då väljer folk att inte anmäla i stället.
Nu kan det vara så att man återgått till rutinen med bara närmsta chef och skyddsombud, men kulturen att inte anmäla sitter kvar tillsammans med känslan att bli förhörd, menar den anställde.
Norrbottens Media har sökt LKAB för en kommentar angående den anställdes berättelse. Svarar gör Grete Solvang Stoltz, direktör för HR och Hållbarhet.
Hur ser LKAB på anklagelser om härskarteknik bland chefer som försvårar arbetet för skyddsombud?
– Att vara skyddsombud är ett viktigt fackligt uppdrag och en viktig kugge i vårt säkerhetsarbete. Inget kan vara mer kontraproduktivt än att inte ta vara på de synpunkter som kommer fram i det systematiska säkerhetsarbetet. Säkerhet och effektivitet hänger intimt samman, utan säkerhet ingen effektivitet i jobbet, utan effektivitet ökar säkerhetsriskerna. Att använda härskartekniker får ej förekomma och vår uppfattning är att detta inte är ett problem i LKAB.
Hur ser ni på uppgifter att chefer vid olika delar av LKAB:s verksamhet avfärdar eller inte följer upp anmälningar om problem i arbetsmiljön?
– Vi har tydliga rutiner för hur arbetsmiljöproblem ska hanteras och prioriteras, uppenbara och akuta risker ska åtgärdas omedelbart. Att efterleva rutiner i arbetet är lika viktigt för chefer och ledare som för alla medarbetare. Vår upplevelse är att LKABs chefer och medarbetare tar ett väldigt stort ansvar i dessa frågor och gör sitt yttersta för att arbetsmiljön skall vara bra.
Hur ser ni på uppgifterna om att anställda inte törs eller orkar anmäla smärre olycksfall eftersom man känner sig utsatt för korsförhör eller på andra sätt ifrågasatt?
– Vid varje arbetsmoment ska en riskanalys göras och rutiner ska följas. När något gått snett är det viktigt att klarlägga varför, även om det rör sig om en mindre händelse. Frågan är då: är det fel på rutinerna för arbetet där olyckan uppstått så rutinerna måste ändras eller är det något annat som har inträffat? Det samtalet ska föras i en lärande och konstruktiv anda så att arbetsättet kan ändras och en liknande händelse inte kan inträffa igen. Vi känner inte igen beskrivningen av hur dessa samtal förs. Korsförhör och ifrågasättande ska inte få förekomma.