Badhusbygget är kraftigt fördyrat. Hur ser du på utvecklingen?
– Ja, grundfelet från första början var att man inte tog nyckel mot nyckel. Sen finns det naturliga förklaringar till vissa av kostnadsökningarna. Det är kriget, inflationen, men det finns också misstag som har gjorts i projektet. Vart de misstag har gjorts är fortfarande under utredning. Det ska bli spännande att få en tydligare bild.
Har du någon fingertoppkänsla var den problematiken kan ligga?
– Utöver de självklara förklaringarna med kriget, konjunkturen, stoppet i Suezkanalen har jag en känsla av att samverkan mellan de olika parterna inte har fungerat bra. Det har påverkat upphandlingar och effektiviteten i processen. Det känns som att det har varit en låg nivå. För att citera en nuvarande statsminister har det "inte funnits tillräckligt många vuxna i rummet". Om man inte jobbar mot ett gemensamt mål och stöttar och hjälper varandra i ett projekt som omsluter så många miljoner så kan det kosta väldigt mycket. Jag vågar inte säga hur mycket de sakerna påverkar. Men det är en känsla jag har.
Finns det något som skulle ha gjorts annorlunda i processen som du ser det?
– Det första avtalet som man skrev med We group (generalkonsulten red anm) borde inte ha formulerats så som man skrev det. We group fick en ökad ersättning ju större badhuset blev. Det borde egentligen ha funnits det omvända incitamentet. De borde ha fått en högre provision om de kunde hålla nere byggytan. Det var vi som fick betala byggytan.
– Kanske det var ett misstag med formen av entreprenad, upphandlingsvarianten som man valde. Då ska man komma ihåg att det vi stod inför var ett anbud från ett bolag. Det skulle ha betytt att badhuset hade hamnat på ungefär den nivå där det ligger idag. Då hade badhuset kostat 720 miljoner. De hade helt säkert med tanke på de kostnadsökningar som har varit, begärt tillägg. Om man hade gått på ett fast pris så hade det inte blivit billigare. Alternativet var att tycka att det blir för dyrt och vi anser att vi inte kan bygga ett så här expressivt badhus och banta en del. Det vill inte jag göra. Jag tycker att vi ska ha ett riktigt fint badhus. Det här är svåra saker. Man vågar inte dra säkra slutsatser. Det här måste utredas vidare.
Vad tror du att badhuset kommer att betyda för Kirunaborna?
– Badhuset kommer att betyda jättemycket. Finns det någonstans där man ska ha ett riktigt fint bad så är det i Kiruna. Jag tänker på våra korta somrar och avsaknaden av naturliga badstränder. Hade jag fått vara med från början så hade vi dessutom haft en utedel också även om det hade kostat ytterligare en slant. Man har varit rädd för det här med priser i entréer och så. Att ingen går dit om det blir för dyrt. Så ska man inte se det. Det finns inga badhus som är lönsamma. Alla badhus subventioneras av sina olika kommuner.
– Det som är sorgligt är att det blir Kiruna kommun som subventionerar istället för LKAB. Vi hade en badstrand vid Luossajärvis strand. Gruvbrytningen tog den ifrån oss. Det hade varit ett utmärkt tillfälle för LKAB att gå in och kompensera Kirunaborna fullt ut med ett riktigt fint badhus. Som vi nu får, men som vi får betala, visserligen med LKAB-pengar. Det är ju statsomvandlingspengar som går dit.