Sameby vill styra även över älgjakten – får mothugg

Talma samebys stämning tolkas som att renskötarna kräver ensamrätt även till älgjakten.

Den första älgen redovisades i Jukkasjärvi först 1880, enligt det historiska materialet som justitiekanslern pekar på.

Den första älgen redovisades i Jukkasjärvi först 1880, enligt det historiska materialet som justitiekanslern pekar på.

Foto: TT

Kiruna2022-12-23 12:00

Talma sameby i Kiruna kommun stämde i maj staten till Gällivare tingsrätt. Renskötselföretagen som är medlemmar i samebyn hävdar att de har en upparbetad ensamrätt till jakt och fiske, enligt principerna om urminnes hävd som slagits fast av Högsta domstolen i Girjasdomen.

"Talma sameby har en på urminnes hävd grundad ensamrätt till jakt och fiske på området. Samers historiska bruk av området har gett de samer som tidigare nyttjande området en exklusiv rätt att förfoga över samt upplåta rätten till jakt och fiske på området. Denna rätt var i vart fall vid tiden för år 1750 upparbetad i området. Efter det att jakträtten upparbetats har den därefter inte utsläckts." står det i stämningsansökan.

Staten har bestridit samebyns talan genom justitiekanslern, JK, med främsta argumentet att de haft konkurrens om jakt och fiske från en finsktalande befolkning som började bosätta sig i området på 1600-talet.

JK tolkar samebyns yrkande som att det inte bara gäller småviltsjakten, som i fallet med Girjas sameby, utan även älgjakten.

"Talma sameby bör mot denna bakgrund närmare ange och utveckla grunderna för att samebyn ska ha ensamrätt till att upplåta även annan jakt än småviltsjakt på området. Staten bestrider, som framgår ovan, att samebyn ska få befogenhet att upplåta rätt till jakt på området, oavsett om detta avser småviltsjakt eller jakt på annat vilt."

JK framhåller att det historiska materialet inte ger stöd för att det fanns älg i området före 1880, då första älgen redovisades i Jukkasjärvi.

"Det kan utifrån detta ifrågasättas om den hävdvunna ensamrätten till jakt som Talma sameby menar har upparbetats vid mitten av 1700-talet kan omfatta ett djur som då inte fanns på området och därför inte heller jagades."

Som vi berättat i flera artiklar utreder renmarkskommittén en ny renskötsellag efter Girjasdomen. En del är att bena ut det samiska folkets rätt till jakt och fiske, men först vilka samebyar förutom Girjas som kan ha liknande rätt till upplåtelse. Ett första delbetänkande ska presenteras nästa höst med förslag på tillfällig lagstiftning till utredningen ska vara klar 2025.

– Övervägande skäl talar för att alla samebyar i Lappland kommer kunna visa att de har en "Girjasrätt", med utgångspunkt från de principer som Högsta domstolen uttalade i Girjasmålet, sa justitierådet Eric M Runesson i vår intervju med honom i november.

Vi har utan framgång sökt Talma sameby och deras advokat.

Detta har hänt

23 januari 2020

Högsta domstolen slår fast att Girjas sameby genom urminnes hävd har ensamrätt till småviltsjakt och fiske i sitt område på statens mark ovanför odlingsgränsen.

7 maj 2020

Samebyn kräver att länsstyrelsen slutar upplåta jakt och fiske men begäran avvisas.

3 juni 2020

Kravet ställs till näringsdepartementet som inte svarar.

11 december 2020

Samebyn vänder sig till JK som i januari 2021 svarar att frågan står utanför dess behörighet.

18 maj 2022

Samebyn stämmer staten i Gällivare tingsrätt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!