– Det tar tid för berget att komma i jämnvikt den måste få ta sin tid, så är det vid varje sättning. Men nu var det en ovanligt stor omfattning och det är mycket vi behöver gå igenom, säger Erik Swedberg, bergmekaniker i Kirunagruvan.
Arbetarnas uppgift blir först att avgränsa de områden som är berörda av den seismiska aktiviteten något de gör genom besiktningar av berget. Under besiktningen dokumenteras även den seismiska aktiviteten. Dokumentationen använder därefter bergmekanikerna för att sammanställa kartor som de lämnar över till skrotarna så de vet var de ska säkrar berget. Arbetarna följer principen att alltid röra sig där det är som säkras berg. När skrotarna är färdiga med sin uppgift tar bergsförstärkningen över stärker upp de partier av berg som behöver säkras.
Sättningen i Kirunagruvan uppmätte 4,1 på momentmagnitudskalan och är den största seismiska aktiviteten som uppmätts i en gruva i Sverige. Men enligt Erik Swedberg har tillvägagångssättet att säkra gruvan likadant ut men i något större skala.
– I det här fallet rör det sig om ett ovanligt stort område att gå igenom så det enda är att det tar längre tid. Vid den här sättningen har de påföljande sättningarna varit större och fler till antalet än vid andra sättningar. Därför kan efterskalven märkas av i större utsträckning, säger Erik Swedberg.
En annan faktor som påverkar hur gruvan märker av skalvet är var i gruvan som sättningen sker.
– Om den seismiska händelsen sker i hängväggen märker samhället av sättningen mer än om den skedde i liggväggen där gruvproduktionen sker. Inträffar sättningen i liggväggen får det ofta en större påverkan på produktionen, säger Erik Swedberg.
Enligt honom är även avståndet till det angränsande samhället en avgörande faktor hur skalvet uppfattas av allmänheten.
– I Malmberget har människor bott närmare sättningarna vilket gjort att de uppfattats som fler än i Kiruna men antalet skiljer nog sig inte jättemycket, säger Erik Swedberg.
Ett viktigt arbete som bergsmekanikerna gör efter att gruvan säkrats är det utrednings- och analysarbete som nu pågår i Kiruna och Malmberget. Arbetet ska ge en förklaring till det inträffade och bidra med slutsatser för hur LKAB ska minska risken för att något liknande inte ska inträffa igen.