Hittills i år har polisen i Norrbotten haft nio fjällräddningsinsatser. Senast i måndags inträffade en incident där en man varit ute med skotern när den gick sönder. Han visste inte var han befann sig och fick kontakta fjällräddningen. I helgen välte en norsk skoterförare med sin skoter strax söder om Riksgränsen. Andra insatser har handlat om sjukdomsfall, lavinolyckor och vandrare som har fått undsättas på Kebnekaise.
Förberedelser
Nu är det sportlov och många väljer att tillbringa sin tid ute på fjället. Det finns dock en hel del saker att tänka på för den som ger sig ut i fjällmiljön vare sig det är med skoter eller på skidor. Mycket kan hända. Det vackra vädret kan snabbt skifta till snöstorm, skotern kan gå sönder, du går igenom isen eller det värsta tänkbara; du hamnar i en lavin. Då gäller det att vara förberedd och veta hur du ska agera.
– I fjällsäkerhetskommittén brukar vi säga att om du hamnar i gropen då måste du själv ta dig upp ur den. Så måste man tänka. Jag måste klara mig själv, säger Roine Norström, polis och ordförande i Kirunas fjällsäkerhetskommitté.
"Ren oerfarenhet"
Han anser att de allra flesta ändå är väl förberedda och har bra klädsel och utrustning men menar samtidigt att det finns många som inte förstår vidden av att ge sig ut på fjället. Förr i tiden fick man kämpa för egen maskin för att ta sig ut på fjället men nu går det snabbt med hjälp av skotrar.
– Det förekommer exempelvis att folk hyr en skoter en solig dag och tar sig upp på fjälltoppar där vädret är annorlunda. De börjar frysa, kör vilse och så har det blivit en situation av det hela, säger Roine Norström och fortsätter:
– Det har hänt många gånger och det händer varje påsk. Det är ren oerfarenhet.
Var rätt utrustad
Rätt utrustning för ändamålet är en av grundreglerna liksom att innan avfärd göra en riskanalys av vad som skulle kunna hända och hur eventuella problem avhjälps.
– Ska man åka skoter eller ska man gå på tur, att man tänker igenom vad man ska göra och vad som kan hända, säger Roine Norström.
Välj sedan att färdas längs markerade leder, där är säkerheten högst och lavinrisken i regel som minst. En annan gyllene regel är att alltid lämna ett så kallat färdmeddelande som innehåller din tänkta färdväg, eventuella stopp och när du förväntas vara framme.
– Man måste också ta i beaktande att ha en vilodag för det kan vara så dåligt väder att man inte kommer iväg, säger Norström.
Karta och kompass
Moderna hjälpmedel som GPS är bra att använda sig av men man ska komma ihåg att de har sina begränsningar med exempelvis batteritiden. Allra bäst är att innan avfärd prata med någon som har god kännedom om området du tänker besöka och inte minst att alltid ha med karta och kompass.
– I utrustningen ska det finnas karta och kompass och det väger ingenting att ha med sig. Gammal utrustning som vi hade förr håller än idag, säger Norström.
Räkna inte med mobilen
Man ska också komma ihåg att det kan vara mycket svårt att söka hjälp om olyckan väl är framme. I fjällstugorna längs lederna finns ofta nödtelefoner men att förlita sig på mobiltelefonen är definitivt inget säkert kort i fjällvärlden.
– Det är ingen mobiltäckning i fjällen, det ska man ha i bakhuvudet. På vissa ställen kan det finnas täckning så det går att ringa 112 men inte mer. Det är inget att förlita sig på, man måste vara förberedd på vad som kan hända, säger Roine Norström.