Entreprenören och kirunabördige Erik Aitomäki skickade ett mejl till redaktionen efter måndagens artikel med Gunnar Selberg och Mats Taaveniku. I mejlet framförde han en lösning på bostadsproblemet i Kiruna: "1. Mark att bygga på. 2. Inget mer" och menade att bara kommunen kan ta fram markområden står entreprenörer redo att bygga.
– Jag har ju pratat med Kirunas politiker och ganska snabbt har det konstaterats att det inte finns någon mark att bygga på. Då borde ju det primära vara att ta fram markområden och allt annat är att slåss mot väderkvarnar, säger han.
Men du hävdar alltså att marknaden är så pass god att bara det finns mark så vill entreprenörer bygga?
– Nu kan jag inte tala för alla byggbolag, men om det skulle finnas tomter skulle det byggas. Däremot kan jag tycka att istället för att lägga ut tomterna i tomtkö och varje familj köper sin tomt så bör kommunen låta entreprenörer köpa 10-15 tomter, för det skulle hålla nere byggkostnaderna och därmed priserna.
Erik Aitomäki passade också på att förtydliga att "modulhus" inte är synonymt med enkla boenden utan ett vanligt sätt att uppföra hus på idag – de prefabriceras helt enkelt i fabrik och sätts ihop på plats.
Kristina Zakrisson (S) har tidigare pekat ut riksintressen som det stora problemet rörande frisläppandet av fritidstomter i Kiruna, men även i staden ställer gruvnäring, renskötsel och friluftsliv till bekymmer.
Varför är det så svårt att få loss mark även i centrala Kiruna?
– Den där frågan är väldigt komplicerad. Kiruna är nedlusat av riksintressen och till största delen är det statlig mark. Den situation som vi har i Kiruna finns ingen annanstans i Sverige, säger hon.
– Jag trodde också att det skulle lätt att köpa loss mark i centrala Kiruna, men när regelverket säger att all statlig mark ovan odlingsgränsen ska motiveras mot riksintressen då blir det genast svårare.
Marken för Kirunas nya centrum har till exempel köpts loss av kommunen, men det är ett av få stora markområden i centrala Kiruna som förvärvats av kommunen. I övrigt har det varit svårt och kommunen har försökt vara tillmötesgående för de som velat bygga.
– Vi har definitivt inte hindrat någon från att bygga utan absolut medverkat till sådana som Lovikkahus till exempel. Sen har ju kommunen inte mer resurser än kirunabornas skattemedel att hantera.