Prismasatelliterna ska ge exakta rymdavstånd
Dubbelsatelliterna Prisma blir ett svenskt laboratorium för teknik på 60 mils höjd. Avancerad GPS-styrd formationsflygning, test av en miljövänlig motor och ett nytt marksystem är något av vad som förväntas av Prisma. Och Esrange får ytterligare två medlemmar i sin satellitkår.
Esrange kommer att utgöra markstation för de två satelliterna, en moder- och en dotterfarkost som totalt bara väger cirka 200 kilo. Den dagliga driften planeras bli så automatisk som det bara går. Deltagande forskare och tekniker ska kunna övervaka sina försök från hemmaplan.
Sverige leder
Projektet leds av Sverige. Rymdstyrelsen är beställare med Rymdbolaget som huvudleverantör. Partners finns i Frankrike, Danmark och Tyskland, bland annat franska rymdmyndigheten CNES.
Totala kostnaderna för Prisma är 150 miljoner kronor plus uppsändning och drift. Livslängden beräknas till åtta månader.
Att ha två eller flera satelliter flygande i formation bedöms som viktigt i den framtida rymdverksamheten. När man vill genomföra observationer från satelliter kan stora antenner konstrueras med hjälp av små enheter på flera satelliter i stället för en enda stor enhet.
Exakta avstånd krävs
Därvidlag måste satelliterna hålla mycket exakta avstånd från varandra för att observationerna ska kunna fungera och bilda en helhet.
Bland de uppdrag som ska demonstreras och utvecklas inom Prismaprojektet märks följande:
GPS som instrument för formationsflygning, en GPS som ska ge mätdata ner på centimeternivå.
En sensor som via en stjärnkamera ska leverera data för rendezvous, rymdmöten, och formationsflygning. Systemet är danskt. Också ett franskt system medförs.
Automatisk formationsflygning och rendezvous.
Flygtest av ett nytt motorsystem som använder ett miljövänligt bränsle. Rymdbolaget och Volvo Aero har via företaget ECAPS utvecklat systemet.
Utprovning av ett nytt marksystem för både tester av satelliter på marken och i drift när de är i bana. Systemet är utvecklat av Rymdbolaget.
Formationsflygning
Staffan Persson är projektledare på Rymdbolaget för Prisma.
- Huvudsyftet är formationsflygningen och att positionera satelliterna autonomt med varandra.
Det finns som framgått ovan tre olika system för att klara ut de två Prismasatelliternas förhållande till varandra. Ett speciell bildigenkänningssystem ger förfinad teknik på nära avstånd.
- Vi hade kunnat docka om vi brytt oss om att bygga in den mekaniken. Men nu har vi tänkt oss att komma på decimeternivå och visa att vi kan det här.
Så jobbar vi med nyheter