Prisma styrs via Esrange

De två satelliterna byggs av Rymdbolaget i Solna. Uppsändningen planeras till juni 2009 och kontrakt har skrivits med ryska rymdföretaget Kosmotras om uppsändning från Kazakstan eller södra Ryssland.Satelliterna ska visa svensk högteknologiskt kunnande inom rymdsektorn. Bland annat ska formationsflygning genomföras via GPS-teknik. Också rendezvous testas. Moderfarkosten söker upp dotterfarkosten och flyttar sig nära med hjälp av optiska metoder.Mamma inspekterar
En "inspektionsrunda" görs sedan av modern runt dottern. Till slut går de två farkosterna tätt ihop för att simulera ett dockningsläge.Formationsflygningen görs i syfte att prova tekniken inför kommande projekt med rymdteleskopet Darwin som europeiska rymdorganisationen ESA ansvarar för. Med i Prismaprojektet är också franska rymdflygstyrelsen CNES, tyska rymdbolaget DLR samt Danmarks tekniska universitet.Sjumilakliv
Prisma består alltså av två satelliter som har en sammanlagd vikt på under 200 kilo. Budgeten ligger på cirka 230 miljoner kronor. Prisma betecknas som något av ett teknologiskt sjumilakliv. Den blir en testplattform där man vill studera om det går att bygga stora antenner och teleskop i rymden med hjälp av små enheter i stället för en stor. Sådana formationsflygningar kräver enorm precision i alla avseende. Prismas livslängd beräknas till tio månader.Esrange blir markstation för Prisma. Rymdbolagets tekniska center i Solna står för planering och utvärdering av de olika uppdragen under flygningen.

Prisma styrs via Esrange

När Sverige ska demonstrera spjutspetsteknik med Prismasatelliterna blir Esrange markstation. Rymdfärden omfattar bland annat automatisk formationsflygning och rendezvous.