Pluspoäng för Kiruna i kampen om sameparlamentet

Kiruna och Östersund ligger bäst till av de tre orterna som tävlar om parlamentsbyggnaden. Men oavsett ort så lär det dröja innan huset står på plats. "Minimum tio år", tror Anders Kråik, Samerna.

Anders Kråik, till vänster, hoppas att plenum enhälligt ska utse en ort på plenum i februari.

Anders Kråik, till vänster, hoppas att plenum enhälligt ska utse en ort på plenum i februari.

Foto: Hans Sternlund

Kiruna2018-12-18 16:38

I oktober 1993 beslutade Sametinget att huvudkansliet skulle finnas i Kiruna. 2004 gav dåvarande stadsminister Göran Persson löfte om en egen byggnad och det hölls en arkitekttävling. 2006 korades vinnaren Badjáneapmi, ritad av Murman arkitekter. Men LKAB motsatte sig den tänkta placeringen och startade diskussioner med Sametinget om en alternativ tomt. Då drog Statens fastighetsverk tillbaka sin ansökan om medel för att bygga huset.

Nu har en tomt utsetts i det som ska bli Kirunas nya centrumkärna. Men eftersom processen dragit ut på tiden så har fler kommuner anmält sitt intresse för byggnaden och plenum tog beslutet att utreda andra alternativ vid sidan av processen i Kiruna. Nu finns två alternativ kvar som konkurrerar med Kiruna, Östersund och Vilhelmina.

Sametinget har beställt en oberoende konsekvensutredning av orterna. Vid plenum i Storforsen i november fick ledamöterna en dragning av utredningen.

– Östersund och Kiruna har fördelar på var sitt sätt. Så som jag tolkade det så är Östersund en klass för sig när det gäller resealternativ och boende. Men när det gäller sameskolan och det samiska språket och allt som rör det samiska samhället så är Kiruna överlägset stark, säger Anders Kråik, partiet Samernas ledare och styrelseledamot i Sametinget.

En placering på annan ort än Kiruna skulle innebära att det nuvarande huvudkansliet med 22 anställda personer måste flytta, något som också måste vägas in i beslutet.

I januari ska styrelsen gå igenom konsekvensutredningen och lyfta den till plenum i februari.

– Det kan bli bordläggning, återremiss eller ett faktiskt beslut. Det hade varit skönt om det blev ett beslut med en trygg majoritet. För om det inte blir en trygg majoritet bakom ett sådant här viktigt beslut så kan det ifrågasättas återigen, säger Anders Kråik.

Även ett beslut om ort skulle fattas i februari så är det svårt att säga hur lång tid det skulle ta innan en byggnad skulle kunna stå på plats.

– Om jag måste säga någonting så tror jag att det tar minimum tio år. Det är min uppskattning i alla fall, om man tittar på hur processen har gått hittills och hur lång tid det har tagit. Den här frågan var ju på styrelsebordet min första mandatperiod i Sametinget 2005-2009, det är ju åtminstone 12 år sedan och vi har inte kommit längre.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om