Det nya Kiruna centrum är nytt och tjusigt men det kostar. Kommunens ekonomichef ser minussiffrorna torna upp sig.
– Problemet är att kommunen fått kraftigt ökade tillgångar i och med stadsflytten i form av byggnader och vägar. Det är nytt och de har väldigt höga värden. När vi tar in dem i bokföringen så måste de skrivas av under nyttjandeperioden. Det blir kostnader som hamnar i kommunens driftbudget, berättar Tobias Sipuri.
I år handlar det om femtio miljoner kronor i så kallade avskrivningar, för nästa år handlar det om 107 miljoner kronor.
– Det har kommunen inte riktigt råd att hantera. Om vi ska ha råd med det så måste vi göra neddragningar med lika mycket i våra verksamheter. Och det blir väldigt svårt att göra det utan att det påverkar verksamheterna, förklarar Tobias Sipuri problematiken.
De nämnder som inte väntas klara sina budgetar, har nu i uppdrag att strama åt där de kan. En stor anledning att de dragit över budget är ökade pensionskostnader.
När det gäller avskrivningarna hoppas kommunen på hjälp från regeringen. Enligt kommunalrådet behövs det för att inte Kirunaborna ska drabbas.
– Vi har inte valt att flytta. Hade det varit normalt hade vi kunnat spara undan pengar till framtiden när det ska renoveras. Vi behöver hjälp av staten, säger kommunalrådet Mats Taaveniku (S).
Avskrivningskostnaderna är något som även grannkommunen Gällivare märker av. De har fördubblats för kommunen sedan 2018 och ligger för i år på 120 miljoner kronor.
– Vi går inte back i Gällivare ännu, men vi har beslutade investeringar på runt fyra miljarder kronor. När de är klara, är det risk att avskrivningarna fördubblas en gång till. Det blir tungt att bära, om vi inte blir fler människor i kommunen, säger Birgitta Häggström, ekonomichef på Gällivare kommun.
Det är många faktorer till att det nu är krisläge i Kiruna. De dryga fem miljarder kronor som kommunen fått av LKAB för att ersätta byggnader och områden i tre etapper, är slut. Bland annat har badhusprojektet slukat mer pengar än planerat.
– Senast för tre veckor sedan fick jag prata med Ebba Buschs statssekreterare. De lovade att höra av sig, jag har inte hört något. Vi har skickat en skrivelse i våras och vi har pratat med civilminister Erik Slottner, säger Mats Taaveniku.
Kiruna sticker dessutom ut i länet när det gäller kommunens skulder. Med över 2 miljarder kronor i lån.
– Kommunen har levt över sina tillgångar, under en längre tid. Vi har en lånebörda på 2,5 miljarder kronor. Med det här ränteläget är det tufft.
Ni sticker ut när det gäller lånesumman, hur hamnade ni i det här?
– Det har lånats under lång tid. Låneskulden växte under den förra mandatperioden med 900 miljoner. De pengarna har till viss del finansierat ett badhus, eftersom ersättningen till badhuset tog slut för länge sedan, säger kommunalrådet Mats Taaveniku (S).
Hur ska ni lösa situationen?
– Jag kommer föreslå att vi sätter upp ett mål om att amortera bort 500 miljoner kronor. Vi kommer titta på vad av det som kommunen äger som vi kan sälja. Vi måste även titta på hur vi kan omorganisera inom kommunen för att klara kompetensförsörjningen. Skola och omsorg ska inte drabbas.
NSD har sökt men inte fått svar från regeringen.