På väg mot förfall

Historikern och rallarkännaren Agge Theander är bekymrad. ? Kanske kan ideella krafter med litet tillskott från de 70 miljonerna till kulturen i Kiruna kunna bli lösningen, resonerar han. Kuriren gör en tur till området mellan Abisko och Riksgränsen. Vi har med oss Agge Theander, Kirunabo, historiker och synnerligen sakkunnig inom området rallarlivet kring sekelskiftet. Böcker, föreläsningar jämte utbildning av guider är litet av hans anknytning till vägen. Skyltar hänger Nu står vi vid Tornehamn, vid en vägvisningsskylt som sett sina bästa dagar. Kanske står det Rallarkyrkogården på den. Kanske.  ? Den skylten är i alla fall någorlunda hel. En del skyltar hänger bara, konstaterar Agge Theander. Just denna del av Rallarvägen är inte igenväxt.  ? Nej, här går ju mycket folk. En del springer och tränar längs leden. Likadant är det på sträckorna Riksgränsen?Katterjåkk och Abisko?Björkliden. Men på vissa and-ra ställen går det nästan inte att komma fram. Trasig vattentoalett Vi når ett parti på Rallarvägen just söder om Vassijaure. Leden går höstvackert och idylliskt genom fjällbjörkskogen och en bro leder över Kärkejåkka. Fridfullheten avbryts av en skamfläck där en brant slänt sluttar ner mot vägen. I slänten och nedanför vägen har någon vräkt ner en trasig vattentoalett i delar, ett gammalt torrdass med tunna, en stövel, en gryta, plåtburkar, däck och annat.  ? Visst är det kul att gå här med utländska gäster, suckar Agge Theander ironiskt. Nedskräpningen är påtalad på länsnivå och till kommunen. Deltagarna i en norsk grupp som jag gick förbi med nyligen var fly förbannade. Agge Theander var glad när Rallarvägen officiellt invigdes 1994 efter upprustningen. Då skulle Rallarvägen bli en turistmagnet, ett levande ekomuseum i det fria där vandring eller cykling längs vägen kunde kombineras med rejäla portioner historia från rallartiden vid sekelskiftet. Kulturminnen  ? Om du exempelvis är historielärare är Rallarvägen och and-ra kulturminnen i Kiruna guld värda. Eleverna kan läsa om dem, det handlar om eleverna och deras förfäder och eleverna kan dess-utom gå ut och titta, förklarar han. Länsstyrelsen hade hand om upprustningen. 1994 överlämnades kulturminnet till Kiruna kommun och ett skötselavtal skrevs. För något år sedan meddelade Kiruna kommun dock att man tog sin hand från skötseln. Orsaken var brist på pengar. Historikern Agge Theander vill dock i det här fallet hellre se framåt. Han tycker att någon liten skärva av de 70 miljoner som Kiruna kommun nyligen aviserade som satsning på kulturen kunde hamna på Rallarvägen. Agge Theander tror dessutom att föreningar är beredda att ställa upp för att sköta Rallarvägen. Redan nu handhas två andra kulturminnen, Leppäkoski kopparhytta och Pahtavaara kopparbrytning, av Kiruna forskarförening.  ? Föreningarna skulle kunna laga vindskydd och spänger, röja och annat. Men när det gäller skyltar och informationstavlor måste man få en liten peng. Detta skulle kunna tas från de 70 miljonerna.  ? Föreningsintresse? Jag har inte kollat än. Men Abisko intresseförening har hört av sig och kan tänka sig att ha hand om delen Abisko?Björkliden. Fotnot: Läs mer om Rallarvägen i onsdagens tidning där Norrbottens Museum och Kiruna kommun lämnar kommentarer och synpunkter.

På väg mot förfall

Rallarvägen skulle bli ett friluftsmuseum i kulturismens anda. Nu är leden på väg mot förfall.