Om att hitta hem

Sedan mitten av 1950-talet har drygt 9.000 barn adopterats från Korea till Sverige. I Hitta hem (Ordfronts förlag) skriver numera vuxna adopterade om sina erfarenheter och tankar. ? I boken medverkar 20 skribenter i åldrarna 18 till 41 år. Texterna är högst personliga och inte på något sätt representativa, säger Sofia Lindström som tillsammans med Astrid Trotzig redigerat boken. För något år sedan fördes en livlig debatt i svenska medier angående utlandsadoptioner. Undersökningar visade att självmordsbenägenheten var stor hos adopterade och själva fenomenet utlandsadoption ifrågasattes. Det var under den här tiden som idén till antolgin föddes. ? Debatten var alltför polariserad. Det finns en politisk, en etisk och en individuell sida av adoptionsfrågan. I boken vill jag visa den individuella sidan som egentligen är ganska allmänmänskligt, fortsätter Sofia Lindström. På frågan om det går att urskilja några erfarenheter som går igen i skribenternas texter, blir svaren olika. ? De flesta tar upp förhållandet till Korea. Och hur omgivningen uppfattar en. Den bilden överensstämmer inte alltid med den bild man har av sig själv, menar Sofia Lindström. ? Alla förhåller sig till att man ser annorlunda ut. Men man hanterar det inte likadant, säger LenaKim Arctaedius. Just att se annorlunda ut kan ibland betyda att man blir bemött på ett visst sätt. ? Det händer att man blir tilltalad på engelska. Och att folk frågar om man trivs i Sverige. Men så länge inte frågorna berör intimitet så stör det mig inte alls. Det är uppenbart att jag inte ser svensk ut så kanske måste man ha förståelse för att människor är nyfikna. Johan Julius säger att de reaktioner han stött på aldrig varit rasistiska eller främlingsfientliga, snarare klumpiga. ? Det verkar som om adopterade har ett alibi eftersom vi är ?beställda? till Sverige. Därför är bemötandet oftast mer klumpigt än rasistiskt. De fyra skribenter som besökte Kiruna i går kom alla till Sverige under 1960- och 1970-talen. Men sedan dess har situationen i Korea förändrats. ? I dag är Korea ett I-land sett till BNP. Förut lämnades barn till adoption på grund av materiella orsaker, i dag handlar det mer om värderingar. Numera är det till exempel oftast utomäktenskapliga barn som lämnas bort, säger Johan Julius. ? Att slita upp ett barn från en familj och placera det någon annanstans i världen är traumatiskt. Den tidiga separationen tar djupt och kan leda till att det krisar i tonåren. Men LenaKim Arctaedius påpekar att det ändå är omständigheterna som till sist avgör barnets framtid. ? En tidig separation leder inte per automatik till kris. Separationen sätter spår, men det går att leva med. Vad som krävs är rätt omständigheter efter det att barnet lämnat hemlandet. linda.alfredsson@kuriren.com 0980/831 25

Om att hitta hem

Om att vara adopterad, att som barn hämtas från Korea för att tas till Sverige, handlar antologin Hitta hem. I går besökte fyra skribenter Kiruna för att berätta om sina erfarenheter.

Om att vara adopterad, att som barn hämtas från Korea för att tas till Sverige, handlar antologin Hitta hem.
I går besökte fyra skribenter Kiruna för att berätta om sina erfarenheter.